Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cronström, Isaak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
CboriirSh, lsaàk.
tan särdeles märkeliga händelser, till dess, i följd af
stilla-ståndet i Rcgens’urg, alla fiendtlighetcr upphörde.
Regimentet hlef sedan förlagdt till Languedoc; men
tidernas skick var sådant, alt det icke dröjde länge, förrän
krigslågan åter utbröt. Cr., som nu blifvit äldste Capiten,
för-ordnados till Commendant i fästningen Pignerol. Snart
måste ban dock förena sig med Marskalken Calinat, som 1691
gick öfver Alperna och eröfrade Nizza , likväl genom
förräderi. Näslà års fältlåg öppnades af Capiten Cr., som intog
det vigtiga passet vid Susa. Vid denna lid afled den tappre
Königsmarck på Morea, och hans regimente gafs åt Öfverste
Surbeck, en Schweizare, en obehaglig och snål man, som lill
och med försnillade de gratificationcr, som kronan anslog åt
hans officerare. I det bela var hela denna tid "le siècle des
Suisses en France," i det att Louvois högst sällan till högre
platser befordrade andra utländningar än Schweitzare. Detta
hade den följden, att den ene efter den andre lemnade
Frankrikes tjenst; så ingick Fink v. Finkenstein i Preussisk tjenst,
der ban sedan gjorde lycka, i det ban blef K. Fredrik
Wilhelms Guvernör, och Cr:s kamrat, Gr. Lewenhaupt, i
Sachsisk. Äfven Cr. tog afsked oeh blef, 1692, verklig Capiten
med compagnie vid ett af de regimenten, som K. Carl
XI efter Niuiveger-frcden skickade dels Österrikarne, dels
Holländarne till hjelp. Dessa hjelptroppar stridde med
beröm i början mot Turkarne i Ungern, sedermera vid Rhen
och i Nederländerna mot Fransoserna. Cr. fick till Chef den
förtjente General L)opf, och befann sig nära K. Vilhelm lIT:s
person. Ilan bevistade Namurs belägring och intagande 1695,
hvilken fästning försvarades af Marskalken Roufllers och illa
skyddades af Fällmarsk. Villeroi. Cr. skref öfver dem begge
följande epigram, hvilket vi anföra, ehuru det icke är
särdeles qvickt:
A Boufflers disait Villeroi:
«11 ne fallait sitöt le rendre.»
Boufflers dit: « cest liouieux pour loi
I)’c tre si près et me volr preodre.»
Guillaume decidait enlre eux:
Diti «vous avcz raison tons deux.1*
Vid början af år 1695 ingick Cr. ett i alla hänseenden
fördelaktigt giftermål med Fröken Trajectiua Anna Elis.
luyl van Seroosherhen, hvars fader och förfäder hörde till
Ridderskapet i provinsen Utrecht. Den unga frun äskade så högt sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
