Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser - Andra bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dömd till ersättningen" är väl ordagrannt efter Bondes Auecdoter, men
för att förekomma missförstånd, torde man bättre med Fant skrifva e u-
eam - icke ’’endast," ty "ban dömdes ytterligare d 22 Juli 1668
till döden" — S. sid. De la Gardie disponerade Enke-Drottuingens
10-ttßr i regeringen; men Bengt Oxenstierna det Gustaf Bonde voro
honom emot. (Fant IV. 69). Sednare ock ßålamb. Enligt les
Anecdo-tes de Suède medverkade ban till att stora commissionen upprättades,
"för at kunna störta De la Gardie , och skörda vid plundringen. Meu
Fant (IV. 97) säger: "Clas Rålamb insattes i Kammaren såsom
Canz-lereus kreatur; men höll sig soin en ärlig man vid rätt och rikets
bästa, följande Skattmästarens maximer." - "Grefvarne ville hafva
företrädet för alla Einbetsmäu. Det ansågs utomordentligt, at G. Bonde,
»om endast var Friherre, blifvit Skattmästare. (Fant IV. l3j. Jfr liiilis
y. 582). — S. 373. Bonde fick "vicariatus vid 4 altaren " (Fant IV. 1 6.)
S. 374. Christer Bondes sista utnämning till President är
ule-glörud. Han blef President i General Coinmercie Coll. d. 2 8 Oct. 1 6 5 6
enl. Stiernmans Höfd. I. i53. Enl. C. T. Järta, i Sv. Akad. Handl.
XVII. 202, skulle ban hafva varit det redan l654. — Hans
"Belät-telse om Skånes, Hallands och Blekinges tillstånd och förbättring" år i658
är inlagen i Handl. rör. Sk. Hist. VI. 85 — 174. Jfr Weiselgren III.
274. Sv. Ak. Haudl. XVII. 326, 337.
Sid. 38l. Carl Bonde. Blef Cancelli-Råd 1670, enl. Gezelius.
— S. 38a Reste till Estland i slutet af Juli i685. Fryxell II. 3o3. — r.
15. ned. Erhöll uppdrag att afgå till Rysvik d. 31 Juli. (Fant IV.
248). — r. 7 ned. står: Afgick s. å. till Englaud." Ej förr än i
börjau af 1698. (Ekholms Krit. Handl. I. 22). — r. 5. ned. tillägg:
med instructiou att afböja om Vilhelm III. skulle vilja skicka den til
konungen tillbaka. Fant V. 11. - Sid. 283. Ilade ett vackert Bibi.,
sora uppbrann. Tessin och Tess. p. o48. Om de Svenska Anekdoter,
som vanl. tilläggas sonen, heter det i Föret, till Duræi Dagbok p. XXXVIII,
att "Anteckuingarne skola egentligen vara gjorde af Gr. Gustaf Bondes
fader Kongl. "Rådet Gr. Carl Bonde." — Källor. Tillägg: Likpredikan
of Malmberg. Slricker p. 86, der äfveu sonens öfversättning pä latin
af haus lefverne är tryckt för utlänuiugarnas skul." Witt. Akad. Haudl.
II. Il8.
S. 384. G. Bonde. Är född d. 6 April, men d. I 7 är enl. nya
stilen. - S. s. r. 20 läs: Återkommen 1705, tjenstgjorde han hos
Enkedrottningen, på hvars befallning ban hemkommit, såsom
Kammarherre, hvartill ban redan 1702 i Tiibingen blifvit utnämnd. (Berch och
Rehbinder) — Var Upsala Akademi Canceller 1737 — 175g, då O.
Tömflyckt utnämndes. — S. 384. r. 7. ned. slår: 1721—27. Ilehb.
bar 1724-S-25. — Bonde synes ej anat, att planen till hans
entledigande redan var färdig vid 173* års riksdag. Se Litt. Tidu. 1821 s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
