Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dacke, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
D a c s E, Ntls.
och sjelfständig styrelse. — Smalands Iiönder lefde nästan
utom samhälls-tilJståndel, sjelfrådiga, laglösa, egenmyndiga.
Deras charakter och hemseder voro vilda. I skogar och bland
bergen ströfvade hondcsönernc omkring, och uli jagt och
slags-nia! funno de sysselsättning och nöje. Till slora gästabud
uiediogo hustrurna svepning, ovissa, om deras män med lifvet
’kommo derifrån, eller icke. En af deras lekar var, alt tvenne
ninn frågade hvarandra, "huru långt tål du kallt jern?’’ Detta
lilef på knifsbladet utmärkt. Kring dem begge spändes en
gördel, som hindrade dem att flv undan. Ej förrän en af dem
erkände sig besegrad, och ofta ej förr än med döden slutade
hardaleken. Under Grefve-fejden, då Svenska troppar tågade
in i Skåne till K. Christian lll:s och Skånska Adelns understöd,
fortröt detta högligen Smålands-bönderna ; isynnerhet som
Grefvefejden ej endast var ett krig mellan Danmarks
thron-preten-denter, utan derjemte emellan Adel och allmoge. Skånska
bönderna hade älven från dem i Småland betydligt understöd.
Sedan omhragte dessa sednare flera af II. Gustafs fogdar och
tjenstemänner. Af fruktan för Svenska krigsmakten, som bröt
in i Småland, bcqväinde sig bönderna till all erlägga stora
straühöter. Derigenom utarmades de, och i förtviflan
öfvergåfvo många hus och hem, och förenade sig med
skogstjuf-varne, hvilka i moraser och de tjocka skogarna uti Södra
Möre och Konga härader hade silt tillhåll. Befarade de att blifva
gripne, funno de hos vänner och bekanta i Blekinge en
tillflyktsort. — Dessa omständigheter voro gynnande för en djerf
och förslagen äfventyrare, som ville träda i spetsen för en
folkresning; eller snarare var för den sednare allt förberedt, och
upproret framkallar alltid en häl höfvidsman. Sinnena voro så
uppretade, oeh ett inbördes krig hämtade af alla här ofvan
antydda förhållanden en så rikelig näring, att det icke var
någon enskild, utan föreningen ni alla dessa omständigheter,
sammanstötningen af alla brännbara ämnen, som tände
krigslågan. Det behöfdes mindre en stor och ovanlig charakter, än
en viss fasthet, som delade mängdens sympathier, som med en
yttre myndighet crsaite bristen på inre öfverlägsenhet, och
frun tràndskapen med den stora menigheten hämtade en
burgen för deras välvillighet.
En man ur hopen, lågsint, orolig, öfverdådig, beslutsam,
men derjemte trolös och i öppen strid feg var Nils Dacke, eller
Taeke, den hufvudman som under sig förenade Smålands
allmoge till det farligaste uppror, som skakade Konung
Gustaf fcs thron. D. passade till folkuppviglura i vilda och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
