Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalberg, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalberg, Nils.
81
▼ ar ensamt orsak dertill. "Under förevändning att
uttaga spiknubbar och förgiftad förladdning, sum man föregaf
bafva inkommit i kroppen, ehuru ogrundadt det ock var,
handterades skadan oheskrifligen grott i en ^ tiuime genom
skärningar eller dilatation, som man sade, alldeles efter den
gammalmodiga chirurgiska slendrian, i okunnighet om den
lindrigare och förnuftigare method, som under sednare krigstider
visat sig gagneligast vid skador af skjutgevär. De efter
ei-tronglacens förtärande uppkomna plågorna gåfvo väl något
efter, sedan ådern blifvit öppnad och vesicatoriuin lagdt på
bröstet, men suppurationen minskades hastigt och en ömnig
upp-hostning infann sig och fortfor ända tills efter midnatten
e-mellan d. 28 och 29 Mars, då en stark tryckning på
bröstet tillstötte med rosslande andedrägt och afstadnad
upphost-uing. D:s inkallelse förhindrades dock ännu af E. S. (Salomon),
till dödsdagen kl. 4 om morgenen. Konungen yttrade sin
glädje vid D:s ankomst, då de 4 förut närvarande läkarne
afträdde. Han hegärte samma läkemedel, som ban fick 1780
i Damgarten. Han fick det, och följde deraf en sådan lindring,
att han begynte tala om sitt uppsåt att göra en utrikes resa.
D. yttrade alt det ej vore tid tänka på sådant, utan att
ändå Konungen förstod hvad D. ville antyda. Slutligen säg sig
D. föranlåten att anhålla, det ban finge inkalla Hertigen af
Södermanland, som var i audiensrummet. Med utseende af
stor förundran såg nu Konungen pa D. och sade: "Nu förstår
jag; skall jag dö?" och slående sig häftigt för bröstet
utropade ban filer : "säg mig upprigligt: skall jag dö nu straxt?"
D. svarade det han ej kunde säga, huru lång stund vore
öfrig att lefva, men förnyade sin anhållan. Härtill svarade
Konungen med en aldrig tillförne yttrad häftighet: Nej, och
fattande D. i handen befallte han honom ej öfvergifva sig.
Schröderheim inkallades i stället och uppsatte i största
skyndsamhet och tysthet 3:ne författningar, oeh vid andra erinran fick
D. inkalla Wallquist, för att bereda Konungen att med en
christlig försonlighet skiljas hädan.
D. blef 1813 Jubel Doctor; erhöll 1816 afsked från sitt
Bergsrådsembete; 1816 C. W. O. Dog ogift i Stockholm d.
3 Jan. 1820.
Af sin ej obetydliga förmögenhet gjorde D. åtskilliga för
det allmänna nyttiga anslag. Till Barnsängshuset Pro Patria,
till hvars iståndsättande ban hufvudsakligen bidrog, skänkte
han redan 1776 1500 Dal. k:mt, samt 1815 och 1817 en
sammanräknad summa af 5600 Rdr B:o; till K. Vet.-Akad. 3000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
