Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. De Besche, Georg - 1. De Geer, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
De G e e «, Louis.
antog Catholska religion och blef Capiten i Kurfurstens af
Trier lifgarde.
(Källor: Geielii Biogr. Lexicou).
DE GEER, LOUIS. — DE GEER, CARL.
1. DE GEER, LOUIS.
Denna ätt hette i medeltiden De Hamale och var
bosatt i Lüttich. En af desse Friherrar hade med sådan
tapperhet stridt för Frankrike, att dess Konung tillät honoin att
i sitt vapeu insätta de Franska liljorna, hvartill han fogade
den stolta devisen "non sans cause." Louis var född d. 17
Nov.; 1587 i Lüttich. Hans föräldrar voro: Louis
Lamberts-sori De Q. de Qaillardmont samt dess sednare Fru Jeanne
de Neille från Florens. Då ban var 0 år gammal, beslöt
fadren, såsom Reformert, att i följd af de Påfviskes förföljelser
gä att söka ett annat fädernesland. Delta kunde dock endast
bemligen ske. På en från Maastricht till Rotterdam gående
torfskuta gömde sig den gamle De Geer med tvenne söner och
sex döttrar samt en trogen tjenare under torfven, der de suto
såsom i en hvälfd kammare.
o
Ar 1615’ flyttade Louis till Amsterdam, der han öppnade
bandel och der lians contor snart blef ett af de mest ansedda
handelshusen. Snart rigtades lians uppmärksamhet åt Norden:
Welam Giliusson (eller Gillisson, se De Besclie) vände
företrädesvis hans blickar på Svqrige, såsom ett land, der det
fanns ännu ömnigare tillgång på jern samt tjenligare vattenfall
än i lians fordna fädernesland. K. Gustaf lf. Adolf ined hvilken
ban redan länge stält i handel och peniiingc-förhållandcii,
bjöd honom inflytta, hvilket råd De G. dock blott till en »lei
antog. Ilan började nemligen med alt, enligt fördraget af d.
12 Oct. 1G19, i Welam Giliussons namn förpakta Finnspång
(hvilket likväl först 1622 lärer gått i verkställighet), samt
anlade der kanongjuteriet; genom denne sin landsman anlade
ban äfven 1627 Norrköpings Messingsbrnk; han öfvertog
derjemte en del af Dannemora-verken, der ban införde
YVallon-sniidet, i stället för det urgamla Osmund- och det nyare
Tysk-smidet: också tog ban en belydiig lott i det nya
Roppar-Compagniet, och skulle till och med enligt contraktet
öfvertaga alla dess factorier. Genom K. Brefvet af d. 27 Apr. 1627
blef han naturaliserad Svensk medborgare; året derefter resle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
