Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. De Geer, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D b Geeb, Carl.
73
man beräknat, ej mera använd, Då en ny mclliod sedan
föreslogs , i likhet med den vid Pcbrsberg införda nya eld- och
luftmaschin, var I)e G. obenägen för att anställa sä dyra
experimenter. Han hyste misstroende till nya upptäckter, hvilkas
nytta ej ännu genom bruket blifvit styrkt, och hvilkas möjliga
resultater ej torde svara mot de dryga utgifterna. Ehl- och
luftmaschincns resultater voro beräknade pä den kraft, som
frambragtes genom en vattenmassas utvidgning och
hoppressning under kokning och afkylning, då den bragdt i ångform
intog 14,000 gånger större volum, och sedan afkyld
inskränktes inom sin förra volum. Man kände ännu ej de
förbättringar, hvilka minskade det stora förråd af bränsle, som i
början åtgick, för att bringa i gång denna inrättning. Då
vattnet i Dannemora grufvor inträngde från cn närgräusandc sjö ,
börjades 1737 cn gräfning, som ännu 1764 fortfor, och hade
kostat 1 million, utan att halva hunnit tömma mera, än
hälften af vattenmassan. Ar 1770 uppkastades mellan grufvan och
sjön en damm. — Alla dessa svårigheter och kostnader
uppvägdes likväl af Dannemora jernets godhet, som företrädesvis
söktes af utlänningen, och äfven fanns metallen der i sådan
-ymnighet, att 15 masugnar drefvos pä cn gång. Den
noggrannhet, hvarmed köpare i England förstodo pröfva jernets
godhet, tvang till en vid blåsningen och smidet använd,
fördubblad omsorg, hvilken ej heller uraktlåts af De G. Han
var äfven uppmärksam på, att de särskilta arbeten
verkstäl-dcs, hvartdera på sin behöriga tid, alt råämnen af full
godhet och i tillräcklig mängd anskaffades. Han inhämtade sina
"hufvudbetjenters" tankar, innan någon vigtigare förändring
vidtogs, och var ban frånvarande, stod ban med dem i
brefvexling, förde sjelf hufvudböckerna öfver inkomster och
utgifter, för alt ständigt behålla en öfversigt af sin egendom,
och sättet, hvarpå hushållningen drefs. De G. införde vid alla
sina verk Wäsströms upptäckt, att till sädes-torkning använda
värmen från hammarsmedjor, masugnar och andra eldstäder,
och sparade derigenom den ved (12 à 14,000 lass) och de
dagsverken (50 à 40,000), som erfordrades, för alt torka 12
à 14,000 tunnor säd. Han anlade vid Leufsta ett mälleri,
som skänkte betydlig vinst med besparing af skog.
Sina arbetare lönte De G. väl, öfvertygad att deras
fördel var äfven husbondens. Ar 1772 under en allmän
missväxt voro lians underhafvaiule väl försörjde. När de ej
längre kunde tjena, hugnades de med understöd. Delta sträcktes
äfven till alla behöfvande på haus egendomar och dessas gratin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
