Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. De la Gardie, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$4
Ds u Gardie, Jaiob.
1622 Riga med underliggande gebit och herrskaper),
President i Krigs-Collegium 1629, Lagman i Upland 1653,
Medlem i förmyndare-regeringen 1632—44. Dog 1655. Gift d.
24 Juni 1618 med Ebba Brahe, dotter af Riks-Drotset
Magnus Brahe, och hade med henne sju söner och lika många
döttrar.
Jakob De la G:s första, stora vapenbragd var försvaret
af Wolmar, som ban jemte Carl Gyllenhjelm sig åtog, i trots
af hvad Grefven af Nassau Dillenburg sade, "att den som i
Nederländerna sig understöd alt försvara en så usel fästning,
blef otvifvelaktigt för sin förmätenhet hängd öfver porten."
"Om murar och vallar äro bristfälliga, måsle tappert folk och
friskt mod hjelpa upp saken," blef vapenbrödernas svar. Tre
månader uppehöllo de Zamoiskys bela här utanför en fästning,
med murar af endast tvä alnars tjocklek och äfven omöjlig att
försvara af brist på lifsmedel. Först när staden blifvit
stormad, gaf sig slottet mot det villkor, alt Svenska manskapet
skulle iå tåga bort; likväl måste anförarne stanna qvar sora
fångar hos Polackarna, och alla förråder ullefvereras.
Zamoi-sky bemötte de fångne mildt, lofvade dem ett vittnesbörd om
deras mod och välförhållande, incn detta undanbådo de sig,
såsom tvätydigt, då det kom från en fiende; "dessutom liade
de sjelfva gifvit sig elt vittnesbörd, som ingen redlig
krigsinan kan jäfva." Den vård de åtnjuto, sträckte sig dertill,
att dem gåfvos varma vinterkläder, då deras egna voro utslitna.
Från Riga, der vintern tiilbraglcs, blefvo de sedan förde till
Wilna, der de förestäldes K. Sigismund, soin anförtrodde dem
åt Wiesolovvsky. Denne sökte på allt sätt att göra
fångenskapen ännu mera tryckande, ehuru De la G. rönte en mildare
behandling, och äfven erhöll anbud att ensam blifva utvexlad ;
elt förslag som ban först afslog, för alt dela vapenbroderns
öden, men efter -4 års förlopp antog, då ban gick i
Nederländsk krigstjenst, "så väl för andra considerationer," som
för det anseende Nederländska kristet ägde att vara den bästa
skola, der krigsvetenskapen och belägringskonsten inhämtades
under de största mästares ledning. De la G. var der allmänt
omtyckt, och "för hans generositet oeh vackra coniporlement"
föredrog honom Prins Moritz af Oranien framför alla andra
Öfversta|’. Att taga tjenst i Frankrike, föreslogs honom
munt-ligon af Ambassadören Janin, utom det att Henrik IV:s bref
lill De la G. innehöllo stcra löften, allt med hänseende till
lians rykte och börd. Men De la G. föredrog att tjena
Sverige, och gjorde sig vid hemkomsten 1608 dubbelt välkommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
