Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. De la Gardie, Pontus Fredrik - 4. De la Gardie, Jakob Casimir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Di la Giimi, Jakob Casimir.
af något in- och utrikes Universitet. (Dalins Tal öfver
Trie-wald i K. Vet. Akad. 1743, Gezelii Biogr. Lex. III. s. 295.)
Af Grefvinnan finnes i Palmsk. Saml. XV Tom. xxii,
Sup-plem. p. 5. ett poem på 3 ark: Portrait cClsmèrif-, (Drottn.
Ulrica Eleonora d. ä.), en Fransysk pastoral i hunden och ohunden
stil. En framställning af pastoralen jemte utdrag träifas i De la G.
Arch. VII D. Hon har äfven skrifvit N. 225 i Stockholinisch.
Gesanghuch: "Weich, Falsche Welt." Död 1708. M. Rönnow
yttrar sig i dess äreminne: "hennes esthetiska studier
upphöjde henne till ideernas verld, hennes fromhet förenade henue
med den Högtbesutne Guden."
4. DE LA GARDIE, JAKOB CASIMIR.
Den föregåendes broder, Grefve till Leckö och Arensberg,
Friherre till Ekholmen, Herre till Kolka, Kida, m. m.
Föddes i Stockholm d. 3 Febr. 1029. Hemkommen från sina
utländska resor, blef han 1651 öfverste vid Dalregiinentet,
ef-tradde sin broder Grefve Magnus som chef för K. Lifgardet;
någon tid derefter Öfver-K ammarherre bos Dr. Christina och
General-Major; 1653 Riks-Råd; s. å. Krigs-Råd; förde under
Polska kriget befäl som General-Major; sedan
Gencral-Lieutc-nant; Guvernör på Seeland och Füen och General öfver
bela Svenska Infanteriet. Stupade vid Köpenhamns belägring d.
7 Oct. 1659, ej fullt 30 år gammal, oeh begrofs med stor
prakt i Riddarholmskyrkan året derpå. Sedan 1652 var han
gift med Friherrinnan Ebha Sparre.
Intet sparades för Grefve Jakob Casimirs undervisning,
som underlättades af naturliga anlag och böjelse för allvarliga
sysselsättningar. Redan 1641 skickades ban till Upsala under
en Præeeptors uppsigt. Den framgång, hvarmed ban idkade
sina studier och sina ridderliga öfningar, jemte det anseende
ban vunnit för stadga, gjorde, att ban med fordel troddes
kunna på egen hand peregrinera. Mellertid följde han i Aug.
1646 sin broder, då denne som E. O. Ambassadör afgick till
Frankrike, uppehöll sig någon lid i Paris "med så stor frukt
och nylta, som vid sådan sollennitet kunde iakttagas." Grefvens
Hofmästare var en Hr Wanger. Vid Dünkirckens belägring
förvärfvade sig Jakob Casimir förfarenhet i allt som till
belägringskonsten hörde, och af Fält-Marskalken Ranzou, som ledde
belägringen, var ban mycket omtyckt, och hade honom så väl
som sitt eget lätta umgängessätt att tacka för den affeclion ban
vann hos de förnämsta vid hofvet i Paris ocb hos sjelfva
Franska Konungen, som tillade honom en årlig pension af 2090
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
