Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekström, Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekström, Daniel.
229
ej en viss technisk färdighet, men ntan säkrare underbyggnad
"vågade ban ej företaga några större och laggrannare
arbeten." Han fann ej heller länge sin räkning vid att drifva
handteringen, utan lade ner den, och flyttade till Jönköping,
der han blef Rustmakare vid Kronans geviirsfactori. E. hade
dit följt med honom; men han önskade utbyta detta ställe,
der ban ej kunde lära något för sitt yrke, mot något annat,
der Mathcmatiken och Pbysiken kunde inhämtas, hvilka
voro villkor för hastiga och säkra framsteg. Han var ej nöjd
med den handtvcrksmässiga färdigheten att väl göra efter,
hvad andra före honom gjort. E. hade genom de utomlands
förfärdigade instrumenter, som ban sett, blifvit väckt till
täflan med en främmande konstflit. I Jönköping hade han
endast utbytt "filen mot polerstålet; nu ville han på någon tid
bortbyta dem begge mot boken."
E. begaf sig alltså till Stockholm obemedlad oeh utan
annat förord, än det ban från Rosenberg erhållit till
Landtmäteri-Öfverdirektören Nordencreutz och till H:r Faggot.
Båda hade de erfarit behofvet och bristen på goda instrumenter;
deras interesse och förhoppningar fästade sig vid den unge
man, som vände sig till dem. Han erhöll cn liten inkomst
från Landtmäteri-Contoret, oeh åtnjöt äfven någon tid fri
undervisning i Malhematiken af Faggot. På dennes tillstyrkan
reste ban till Upsala, der man i en praktisk slöjdskola erhöll
undervisning i Mathematik och hvad som på industrien hade
sin tillämpning. Lärarne voro Gabriel Duhre och en Tysk
Meclianicus vid namn Fuchs. Den förre hade utom sin skola
äfven upprättat en verkstad för Mathematiska instrumenters
förfärdigande, och denna vann större förtroende genom E:s
skicklighet. E. drog äfven fördel af umgänget med den lärda
Sekreteraren Elving, hvars vänskap ban förvärfvade, och
denna upplöstes ej torr än genom döden. Ar 1755 var E. så
underbyggd, alt ban ej längre behöfde någon handledning,
utan anlade i Stockholm en egen verkstad, blef Kongl.
Landtmäteri-Contorets instrument-makare, och fick många
beställningar, äfven af den store Astronomen Anders Celsius.
Hemkommen från sin långa resa, blef denne förundrad öfver att i
fäderneslandet se astronomiska instrumenter förfärdigade med en
skicklighet, hvarom han endast hade tilltrott Graham i London,
Han rådde likväl E. att besöka utländska verkstäder, der han
säkrast kunde inhämta alla förbättrade methoder och genvägar
i den industrigren , åt hvilken ban egnat sig. Faggot skaffade
E. ett reseanslag vid 1758 års Riksdag, hvarigenom ban salles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
