Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eliander, Claes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eliandes, Claes.
233
Under det E. vistades i Frankrike, blef
Slottsbyggraä-stare-tjensten ledig i Stockholm. Hårleman, angelagen att
samla alla utmärkta mästare, höll platsen ohesatt öfver ett år
till E:s hemkomst. På hemresan tog E. vägen öfver Alingsås,
och gaf Alströmer alla de upplysningar, som denne begärt,
öfver oljeslagerier af boknötter och rapsat, och
färgplanteringen i Köpenhamn, hvarifrån ban medförde frön, om
kopparhammaren vid Lübeck, och om knipsmidet vid Helsingör.
Nämnde patriot hade sjelf önskat begagna E. för en mängd’
nya byggnader, som han tillämnat, allt med beräkning på nya
fabriksanläggningar; men E. hastade till Stockholm, att inför
Manufaktur-Gontoret redogöra för sin resa. Detta skedde så
tillfredsställande, att han antogs till Manufaktur-Contorets
byggmästare. Att blifva Stockholms stads byggmästare, erböds
E.; och han mottog den då lediga Slottsbyggmästare-tjensten.
Medan ban ännu uppehöll sig i Alingsås, hade ban blifvit
kallad till medlem af Vetenskaps-Akademien. E:s stora
verksamhet lofordades af samtiden, som hänviste till de många och
olikartade anläggningar, hvilka härledde sig från hans
oförtrutna ihärdighet. K. Vet. Akad:s Handlingar riktades af
honom med beskrifningar om kalkugnarne i England och i norra
Frankrike; med förslag till en sädesränsnings - maschin, och
till en krän för nedslåendet af lutande pålar. Den sednare
inventionen afsåg varaktigheten af de byggnader, som
uppfördes på pålar i flytande vatten. Han lemnade ett project
till slaggteglets upptagande i vissa dertill utsedda formar,
för att bespara allt besvär vid bortskaffandet af denna
materia oi’k derjemte göra bruk af denna, som mera än lertegel
motstår fuktighet. Utom hvad här blifvit anfördt, har E. på
flera sätt varit denna Akademi nyttig. Han förärade den
många ritningar, oeh biträdde vid uppförandet af dess
Observatorium. E. hade föresatt sig att taga copior af alla Baron
Hårlemans ritningar, och deraf göra en skänk åt Vet. Akad.;
men döden kom emellan.
Sjukdomen hade börjat med häftig blodstörtning. Det
blef lungsot, som ej lemnade hopp om lång lifstid. Sina
återstående dagar lefde E. inom hus, "och hans verld var då inom
bans kamrar." Han upphörde likväl ej att vara verksam, och
sysselsatte sig med ritning, oeh att taga de copior, som åt
efterverlden skulle förvara Hårlemans utkast. Döden kom d. 4
Maj 1734. E. hade två gånger varit gift: 1) 1748 med
Anna Rosina Körner, Ålderman Körners dotter, som afled
fölls i o u n. t k x. IV. 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
