Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engzell, Gustaf - Envallson, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Esvai.Lsoit, Carl.
hända sånger pä vers och prosa. I de sednare är han
visserligen stundom konstlad, men ock ofta nog kraftfull och eldig.
Särdeles manlig och vältalig är hans stil i några tal till
Dalkarlarne i Svärdsjö, som finnas intagna i hans skrifter; ledig
är äfven hans öfversättning af Gerstenbergs Prosaiska Sånger.
Ilvhd åter hans poesier i hunden form angår, så måste vi
öfverensstämma med Hammarsköld och Stockholms-Posten i
deras ogillande af dem, särdeles af stycket Dalkarlarne,
späc-kadt med lärda nliter och odrägligt tråkigt och oredigt, ett
sammelsurium af hopplockade blomster. En och annan liten
visa förtjente dock ett rum i en framtida Svensk Anlhologi.
Skrifter: Hertig Maximilian Julius Leopolds död. Skaldestycke. Stlim
1785. — Det menskliga lifvets sanna värde. Öfvers, från Engelskan
ocli af D:r Youngs arbeten. Sthm 1786. — Dalkarlarne. Skaldeslycke.
Sthm 1786. 4:o. — Strödda Skaldestycken, t—3 Flocken. Sthm
1786. — Prosaiska Sånger (af Gerstenberg). Öfvers. Sthm 1787.—
4 Tal i anledu. af kriget mellan Sverige och Ryssland. Fahlun 1788
— gi. — Nyare Arbeten. Fahlun 1790. — Skaldebref till
odöd-lighelssökare. Fahlun I7g3.
(Källor: Hammarskölds Svenska Vitterh. Hist.).
EN VALL SON, CARL.
Oin hans lefnadsomständigheter känna vi icke mer, än att
ban var Notarius Publicus i Stockholm. Af företalet till sisla
häftet af hans Nya Aeerra Phil. inhämtas, att ban var blind
oeh faltig. Han uppträdde på den tid, då Svenska Komedien
föddes, för hvilken Hallman, Kexell, Elis Schröderheim,
Lannerstjerna m. 11. arbetade. E. öfverträffade dein alla i
fruktsamhet:’i tjugo år från 1780 till 1800 fortfor han alt rikla
Svenska scenen med en mängd skådespel, mest i den
komiska genren, dels originaler, dels öfversättningar, vanligtvis
lyckligt Idealiserade. Redan deras mängd tillkännagifver en
ovanlig lälthct i uppfinningen och ledighet i utförandet. E. ägde
onekligen en betydande talent; flera af hans lustspel oeh
far-ccr hafva i situationerna mycken komisk kraft, och innehålla
många lyckliga drag ur Svenska folklifvet. Sjelf
musik-kännare förstod E. äfven att skickligt lämpa orden till musiken.
Också haf\a några af hans stycken, t. ex. den förträffliga
parodien Iphigenie den Andra, Komedien Kronofogdarne, som
genomandas af äkta Svensk folkpoesi, ännu i våra dagar
bibehållit sig på rcpertoiren. Den sistnämnde gafs d. 4 Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
