Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fabritius, Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
Fabritius, Ludvig.
I denna belägenhet beslöto de tre vännerne att fly. Men
sättet? Efter mycken rådplägning beslöts, att det skulle ske
i de Indiska Baniancrnes (köpmännens) följe, hvilka hyrt ett
Tatariskt fartyg, med hvilket de ämnade segla söderut till
Persien. Men desse vågade icke emottaga dem utan pass.
Fältskären, som hette Ternlund oeh nu fått sig en talrik
praktik bland Kosakerne, föll då pä den utvägen, att han skulle
föregifva sig ämna resa öfver till Persien, för att der uppköpa
medikamenten, då Butler, Sjö-Capitainen, skulle medfölja som
dräng, och lät i denna afsigt anmäla sig bos Hetmannen. Men
den sluge Stenko gaf honom till svar, att hans begäran icke
kunde beviljas , så vida hau ej satte cautiou för siu återkomst.
Termund gick då till F., och besvor honom att ingå denna
borgen, mot löfte alt han inom tre dagar skulle afskicka en
skytt, för alt afhämta oeh ledsaga honom till en ort vid
Wol-gas utlopp, hvarest de med fartyget ville afhida hans
ankomst. F. hade dervid stora betänkligheter, men på sin väns
upprepade böner och löften, hvarvid denne gick så långt, att
hau erböd sig att lemna en med sitt eget hlod skrifven
försäkran, lät F. öfvertala sig, att, med fara för sitt eget lif,
ingå en så beskaffad borgen.
Sedan detta skett, fingo de båda andra Holländarne sitt
pass, bestående i ett silkessnöre med två kuutar (efter de
vore tvenne personer) med vidhängande sigill, oeh afseglade i
Baniancrnes sällskap. När de kommo till Schowelt, den of
verenskomna orten, ville Termund, trogen sitt löfte, lägga
till oeh invänta F., med öfvertalad af den fege Butler, som
föreställde sin vän, att F. såsoin en ung, rask och Ilyska språket
mäktig man, lätt kunde slå sig ut, gaf han sitt samtycke till den
nedrigheten, att öfvergifva den, som tvenne gånger varit
deras välgörare, och seglade vidare. Men Föi-synen straffade
dem för denna deras trolöshet. Ty när de 50 mil längre
bort lade till, blefvo de öfverfallne af en flock Kosaker och
Tatarer, soin borttog bela siillikapets fartyg, egendom oeh till
och med kläderna; endast Termund räddade sin lilla skatt,
pä det sätt att han i hemlighet slukade både pung och
-dukater. Lyckligtvis var sjön grund, så att de, ehuru splitt
nakne och vattnet räckande ända upp till halsen, kunde vada
till staden Terki, som läg midteuiot, dit de först efter tre
dagar framkommo.
Mellertid afbidade F. i As t rakhan sina förlossarcs
ankomst. De tvenne dagarne förflöto, och iinuu flera, utan alt
någou skytt hördes af. Han började ana förräderi, och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>