Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faggot, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
F a o g o t , Jakob.
rets räkning afsticka Svenska Ckartor ock här försälja. Detta
]|lef dock afslaget; likväl blef pä en följande riksdag ett större
lån till Ckart-vcrkets fullbordande beviljadt Men nu först
fann man rätt tydligt alla mötande svårigheter; ganska få orter
voro till sitt läge bestämda; väl saknades ieke skicklige
matematici, men deremot både dugliga instrumenter och dugliga
instrumentmakare. Den sednare bristen häfdes genom Ekström
(se dess biographi), hvilken F. skaffade respenningar till
England, för att der vidare fullkomna sig i sin konst.
Genom en är 1746 utgifven afhandling om "Landtbrukets
Hinder och Hjelp" hade F. bevisat sig äga insigter i
Hushållningen, hvarföre ban blef en Ledamot i den Commission, som
efter Finska krigets slut tillsattes, för att uppfinna medel till
Finlands upphjelpande. F. uppsatte deröfver sina tankar,
hvilken skrift Comitén ingaf som sitt eget betänkande, och hvilken
äfven af Konung och Ständer bekräftades. I följd af den der
uttalade öfvertygelsen, alt inga hufvudsakliga åtgärder till ett
lands förbättring kunna vidtagas, förrän man förut grundligt
känner dess pbysiska beskaffenhet, anbcfalltcs 1747
Landtmät-Gont., att utse 20 Landtmätare jemte en Director och en
Observator, som till Finland skulle afgå. Genom deras
arbeten förbereddes en ny epoch i Finlands hushållning; ty nu
undersöktes, huru landet genom strömrensningar kunde befrias
från en mängd kärr och mossar, nya durchfarter öppnas,
äfvenså fick man först nu ett ljusare begrepp om landets
naturliga och politiska styrka eller svaghet. Derföre funno 1757
års Ständer för godt, att dit öfverskicka 40 nya
Landtmätare, hvilka hufvudsakligast skulle påskynda
Storskiftes-delningen, hvarjemte 1700 beviljades den rättigheten, att der på
alla utiigor och ödemarker, som blifvit delade odalbyarne
emellan, skulle få byggas så många hemman, soin rymmas
kunde, och att samma byar sedermera skulle taga del uti
bol-byarnas räntor, utan att någonsin vidare för Kronans räkning
kunna skattläggas: — en författning, som hade de mest
välgörande följder för Finlands cultur och folkmängdens tillväxt
Efter Öfver-Directör Nordcncreutz’ död 1747, blef F.
hans efterträdare. År 1755 afgaf han «tt betänkande "Om
allmänna tillståndets sjukdom och bot", hvartill Storskiftningen
isynnerhet hörde, hvilken skrift vann sådant bifall, att större
delen deraf iullöt i den Kongl. Propositionen till 1756 års
Ständer, och föranledde 1757 en Storskifts-förordning,
antagandet af 100 nye Landtmätare, samt ett Girculär till
Landshöfdingarne, att hägna och skydda raskt, ungt folk, som ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
