Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faggot, Jakob - 1. Fahlcrantz, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
Fahlcrantz, Carl Jolian.
tig Myntfot. Ders. 1766 (tillegnas vanligen A. af Botin). —
Vetenskapernas Upphof och Verkan på förståndet och viljan. Ders. 1768.
— Tankar om Riksdags-hevilluingar. Ders. 1769. — Historien om
Sv. Landtinäteriet och Geographien. (2:ne Præsidii-Tal 17<t"J, I760J.
— Åminnelse-Tal af Presidenten A. v. Drake 17 44.
(Källor: Wikander» Åminuelse-Tal i K. Vet. Akad. 1778. —
Rosenhanes Anleckn.).
FAHLCRANTZ, CARL JOHAN; — FAHLCRANTZ,
CHRISTIAN ERIK.
I. FAHLCRANTZ, CARL JÖIIAtf.
Denne Sveriges förste Landskapsmålare är född den 29
Nov. 1774 i Dalarne och Stora Tuna Socken, der hans fader
var Adjunct Oeh Comminister samt sedermera Kyrkoherde och
Prost i Kungsåra och Kärrho. Sonen kände sig redan frän
sin spädare ålder af en ännu medvetslös drift mäktigt dragen
till lnälningskonsteu; den uppfyllde alla hans tankar och
sysselsatte alla hans frislunder, ehuru det hittills icke i denna
aflägsua ort lyckats honom att få lära känna! ett ordentligt
konstverk. Först sedan han uppnått sitt 18:de år, erfor li;m
den glädjen, alt få se en tafla, samt några copior och
kopparstick eller Claude Lorrain c.- Dessa konstverk gjorde det
för honom åskådligt hvad hau blett hittills skådat i sina
drömmar, och fi ån denna tid egnade han sig uteslutande ut
landskapsmålning. Äfven tyckas Poussins och van Everdinger.s
mästerstycken icke utöfvat obetydlig inflytelse på hans
uppfattning af naturens skönheler. Någon egentlig lärare har F.
aldrig haft; det var endast Naturen, som undervisade honom.
Också har han aldrig kännt någon annan äu Nordens natur;
särdeles var det hembygdens, åt hvilkeu han företrädesvis egnat
sin pensel: för cn sammansmältning af nordens och söderns
landskaps-charaktcr i konsten var han alltid obenägen. Aal
badc ban 1806 företagit sig en resa till Italien, men ban
insjuknade på vägen, oeh sedan ban tillfrisknat, hindrade
honom det kort derefter inbrytande kriget, alt utföra sin
föresats. Visserligen ha sedefmera tillfallen för honom stält öppna,
att göra sig bekant med Söderns natur, men ban har icke
begagnat dem. Deremot har ban i flera rigtningar genomrest
Sverige, Norrige och Danmark, och studerat déssa länders
skönaste och individuellaste nejder. Antalet af F:s taffor är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
