Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Falkenberg, Melker d. y. Henrikson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falkenberg, Melker d. y. Henrikson. 305
6. FALKENBERG, MELKER d. Y. HENRIKSON.
Föddd d. 18 Juni 1722. Fadren var Öfversten , R. S. O.
Henrik F. till Haga, Bolby och Hesslefors, f. 1681 på Ilaga
sätesgård nära Enköping, † 1754. Gift med 1) Ulrika,
dotter af K. Rådet o. Presid. i Dorpts Hofrätt Cail Bonde; 2)
Anna Maria, dotter af Öfverste-Lieut. R. S. O. Frih. Hans Mörner.
Sonen studerade och disputerade vid Upsala Akademi;
blef 1740 inskrifven i Konungens Cancelli, och 1744
befordrad till Cancelli-Junker. Reste utrikes, dels i sällskap med
Prof. M. Strömer, dels med Riks-Rådet Carl Fr. Scheffer, som
1744 gick som Envoyé till Frankrike, dels ensam. Hemkom
1740. 1748 utnämnd till Kammarherre. S. å. E. O. Protok.
Sekret. 1758 Lagman först i Vesterbotten, sedermera 1763
i Vermland. 1770 R. N. O.; 1772 kort före revolutionen
Riks-Råd och tillika Riks-Cancelli-Råd. S. å. President i K.
Lag-Commissionen och Canceller vid Lunds Akademi. S. å. C. N.
O.; 1775 Friherre; 1778 Grefve; 1781 R. o. C. af K. M. O.
Tog afsked 1785 från Riks-Canc.-Råds-beställningen samt 1789
från sina öfriga embeten. Död d. 21 Mars 1795.
Arfvinge till en betydlig förmögenhet hade F. i sin
ungdom njutit en ganska sorgfällig uppfostran. Han var, säger
hans loftalare, den siste af sin tids purpurprydde män i
Sverige , som talte och skref Roms språk med nästan lika
lätthet som sitt eget. Han utmärkte sig äfven i de Svenska
tal-öfningar, hvartill Prof. Ihre i sitt hus engång i veckan inbjöd
de hoppfullaste af den då studerande ungdomen, och hvarvid
dels höllos korta tal, dels upplästes små afhandlingar öfver
sjelfvalda ämnen. Det latinska lärdomsprof, som F.
offentligen under samma lärares praesidium underkastade sig,
bevisade både hans insigter och lätthet att tala. — Vid alla tre
Riksdigarne från 1751 till 1761 salt ban i Secreta Utskottet,
och 1766 i den Stora Deputationen, och särdeles i det,
såsom kärnan deraf, formerade Lag-Utskottet, som skulle
undersöka orsakerna till lagarnas vanvård och derföre utfinna de
rätta botemedlen. Efter Regiments-förändringcn nyttjades han
i flera särskilda Commissioner och Directioner. — Är 1774
blef ban Led. af K. Vet. Akad., hvars Ordförande han tvenne
gånger var. — Såsom Canceller for Lunds Universitet satte
ban Drätselverket i ordning oeh under säkrare controller;
befordrade till afgörande en långvarig tvist, som Akademien haft
med Domkyrkan, hvarigenom hon vann ett capital af 100,000
daler kopparm:t; anbefallte Bibliolhekuts ordnande, hvartill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
