Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Fersen, Fredrik Axel von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
Fur sen, Fredrik Axel voru
Rådet eller Franska Partiet skildt från unga Hofvet." (Bonde
Upplysn., Handskrift. Geijer, Sveriges Tillstånd s. 186).
Den första skådeplatsen för v. F:s aristokratiska
verksamhet var Riksdagen 15 Oct. 17£>ö — Occ. 17ü6, då hau i
egenskap af Landtmarskalk förde sitt Stånds talan. Han anmiilte
redan i Sekreta Utskottets tredje session, huruledes ett
missförstånd hade yppat sig mellan Konungen och Rådet,
bestående deruti, att den förre icke utan pröfning ville underskrifva
de mål, som at’ Rådet voro beslutade. Ärendet hänskjöts till
Ständerna, som dömde till Rådets fördel, förklarande att
Konungen vore förbunden att antaga och underskrifva det som
de fleste af Riks-Råden ansågo för nyttigast; i fall delta
förvägrades, erhöll Rådet rättighet, att medelst en namnstämpel
aflrycka Konungens namn. Detta Ständernas beslut
tillkännagafs Konungen i sittande Råd genom en stor Deputation af
alla Stånden, anförd af Landtmarskalken.
Just som Ständerna voro på väg alt åtskiljas, upptäcktes
en sammangaddning, åsyftande alt öfverändakasta den
närvarande Regeringsformen och förskaffa Konungen en utvidgad
makt. Efter slutad ransakning erhöllo Konungen och
Drottningen skarpa förebråelser, många straffades med hårdare eller
lindrigare straff och tio halshöggos. Bland de sistnämndes antal
befunno sig också Gr. Erik Brahe och Frih. Jakob Horn. Den
förres grefvinna lärer med knäfall besvurit Grefve v. F., att
genom sin inflytelse rädda sin make, men hon fann honom
obeveklig. — Öfversten för Lifgardet fick vid denna Riksdag
af Ständerna en särskild inslruction, åsyftande att hålla
Ko-nuugen och hans gemål under noggrann uppsigt, och Gr. v.
F. utnämndes till detta embete.
Vid samma Riksdag hade äfven, genom Hattarnes
bedrifvande, kriget mot Preussen blifvit beslutadt. Befälet gafs viil
åt en Mössa, Fältmarsk. v. Ungern-Sternberg, men dels
emedan denne tillhörde det andra partiet, dels sjelf saknade
dertill nödiga egenskaper, följde ban mestadels den skickligare
Gencral-Lieut. v. Fersens råd. Omedelbart utmärkte sig också
den sistnämnde 17o9 genom intagandet af öarna Wollin och
Usedom, då 1000 fångar gjordes, och genom hrandskaltandct
af Camin, hvilket hörde till de märkvärdigare bedrifterna i
detta för Svenska krigsäran så föga ärofulla krig.
Missnöjet med dess gång oeh med dem, som vållat det,
utbröt vid den långa Riksdagen, som böljade d. 50 Oct. 1760
och slutade d. 20 Juni 1762. Emedan man förutsåg en storm
mot Hattarne, hade i Riksdags-kallelsen, tvcrtcmot riksdags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
