Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Fleming, Claes Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fleming, Claes Johanson. 360
4. FLEMING, CLAES LARSSON.
Född på Willnäs i Finland 1592. Tidigt förlorade ban
sin Fader, Landshöfd. öfver Nyslotts Län, Lars Hermanson
F. (se förut N:o 11), men Modren, Fru Anna Horn,
vårdade lians uppfostran. Sedan lian i flera år bevistat
utländska Akademier, återkom han 1012 till fäderneslandet, då ban
genast begaf sig till Svenska armeen i Ryssland, hvilken
anfördes af hans slägting, Fältherren Evert Horn, och blef
1615 Cornett. Följande året, då Konungen öfverkom till
armeen, blef ban Kammarherre och litet derefter Ryttmästare
för Uplands Compagni. Blef 1619 UnderAmiral; 1625
Riks-Råd och erhöll godset Ringen i Lifland. 1629 President i
RäkneKammaren och tillika Amiral. 1654 Öfverståthållare i
Stockholm, och s. å. Lagman öfver N. Finland. 1657
President i CommerceCollegiuin.
Claes F. var en högst duglig ocb i många hänseenden
förtjent embetsmän. Derföre hedrades ban också med lika
stort förtroende så väl af K. Gustaf Adolph, som under
Tyska kriget enkom utkallade honom för att rådgöra med
honom, som af Förmyndar-Regeringen och Dr. Christina. Han
var hjelte, ocb tillika skapare och organisateur både i krigets
ocb fredens värf. När lian såg sin Konung förlägen, för att
med värjor beväpna de troppar, som skulle utföras till Rigas
belägring, då sådane gevär åt de utgående måste
samman-hämtas från de hemmavarande soldaterne, anlade ban sjelf
Vira Bruk på sin gård i Riala socken, och blef sålunda den
förste, som införde Elingsmidet, hvilket sedermera så
upp-bragtes, alt Sverige icke mera, såsom hitintills behöfde köpa
utifrån värjor, sablar, liar m. m.
Sedan RiksSkattmästaren Cruus afled, hade detta embete
ej blifvit besatt, utan förrättades af RiksRådet Skytte, såsom
President i Räkne-Kammaren. När denne herre kallades att
mottaga Gen.-Gouverncurskapet i Riga , uppdrog Konungen
inseendet öfver Hammarverket åt sin Svåger, PfalzGrcfven Johan
Casimir. Men som denne Furste hvarken var mäktig landets
språk eller kännare af dess författningar, sattes vid hans sida
RiksRådet F. såsom KammarPresident. Under de fem år, som
desse män förestodo drätseln, var penningcförlägenheten
mindre än både förut och efteråt, ehuru ändock bristen på
penningar till slalsbeh:>fven var och förblef den enda fiende, som
hvarken Konungen sjelf eller hans embetsmän kunde öfvervinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
