Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florman, Arvid Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Florman, Arvid Henrik.
373
lieslandet, Underrättelser om botemedlen derföre. Och när
dryckens kaps-fa rsotcn tydligen visade, att hon ej lät
besvärja sig af de vanliga åtgärderna deremot, började F. att
grundligen behandla denna, af bela verldens jemmerrop ,
öf-verklagade sjukdom. Han utgaf först i en tidning "C. v.
Linnes Tanka om Bränvinet", och då detta började vända
allmänna uppmärksamheten mot sjelfva bruket af en dryck,
som täflade i allmänlighet snart sagdt med vattnet och i
för-derflighct ej hade någon medtäflare, så utgaf Prof. F. som
bihang i en annans skrift *) sina egna "Tankar om
Bränvinet", der ban sökte vindicera det läkemedel, som ban med
Linné ansåg som "ett starkt gift" för organismen, åt
Apothe-kcn i stället för åt mathorden. Uppmärksamheten ökades
deraf, ocb då K. Maj:ts gåfva af "Bairds Historia om de
Nord-Amcrikanska NykterhetsFöreningarne" mellertid ingifvit många
förtroende för Sällskapsformcn, för att åt den föreslagna
se-de-reformen väcka ett allmännare interesse — eller ock en
offentlig opposition, hvarigenom sakens förfärligaste fiende
likgiltigbeten skulle besegras; så stiftades på uppmaning
af Prof. F., Prof. Thomander m. fl. ett NykterhetsSällskap i
Lund d. 10 Oct. 1837, deri Prof. F. valdes till Ordförande,
i hvilken egenskap han hållit och redan utgifvit 2:ne Tal,
som med största förtroende emottagits af den mera tänkande
Allmänheten. Redan 1707 hade ban i Leipzig kommit att af
en tillfällighet reflectera på detta ämne, och har sedan, i
bref, tidningsartiklar, samtal och tal arbetat mot cn folksed,
— i F:s tanka — lika skadlig ur synpunkten af en förnuftig
diet, som nationaiför der fi ig, genom den helgd inför de
lägre folkklasserne, som de högres bränvinsbruk medförer.
F:s medicinska ståndpunkt har föröfrigt betingat
hans verksamhet för absolut Nykterhet, hvilken ståndpunkt
antyder hela rigtningen och charaktcren af hans verksamhet
som läkare. F. uppträdde, då den allmänna otron på det
"Gudomliga i Naturen", hvilken uppenbarade sig i ett vida
kringspridt förnekande af Uppenbarelsen ocb betviflande äfven
af Philosophiens grundsanningar, hunnit, genom tidandans
mäktiga inflytande på allt, också inom Medicinen utöfva sitt
herravälde. En Engelsman Rrown, Medicinens Voltaire, hade
upptänkt ett system, sådant det borde vara, om ingen evig
ande lifvade materien, utan anden, efter den tidens tro, blott
vore det flygtiga, förgängliga färgstoftet ofvan på den eviga
*) Hvad skall man säga om detta Nykterhetsväsen i fall man
annars tror Guds Ord? — Wieselgren. Lund l837, ». 1Ö4 -l58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
