Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florman, Arvid Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fi, o rm an, Arvid Tlenrih.
575
ilc sig kunna leila oc!i styra organismen." I sina yngre är
iuäste F. ofta se "unga oeli oerfarna läkare à la Brown, med
stor lillit lill sin konst skada liåde andre och sig sjelfve.
Säkerligen hade 31 a I e r i a lis m en i .Medicinen kommit att
ännu mera förderfva slägtet", om icke "Hufeland i Tyskland
hihchållit tyglarne och sä liimpUgcn styrt åkdonet att den
någorlunda bibehållit sig." Till Hufeland slöt sig F. och hade
nöjet se Browns lara snart glömmas, men följderne af dess
gång fram • genom lidén föllo ej med minnet af hans namn.
Hela F:s läkareverksamhet har troget burit preglen af hans
läkaregrundsatser. Under incr än ett halft sekel har han
e-nicllerlid motarbetat det incitatioiishcgrepp, hvilket gynnat den
närvarande förderfliga dieten hos alla folkklasser, och hvilket,
alt nyttja Prof. Hwassers *) ord, "är en ytlig och så
tillsägande plump form af den cosmologico-physikaliska
föreställningen om det yttres positiva förhållande lill organismen och
den dermed nödvändigt sammanhängande förnekelscn af lifvet
såsoin organismens grund." 31en F. har deraf ej hänförts till
den motsatta ytterligheten, som i homöopalbiens deeilliondelar
vill verka blott på phantasien, pä själen, liksom ingen ma-
Men af de 3 73
dogo 20-3o. 5 l-io. 4 i– 5o. 51-60.61-70.71-80.81-90.
1 78 I -g 0: 8. 2 1. 31. 5o. 36. 30. 11. 9’ ,= 66.
1 79 1 -1800 : 9. 10. 10, 29. 23. 39. 30. 6. = 78.
1801-10: 13. 26. 28. < 6. 17- 34. 30. 9 .= 70.
1 8 1 1-20: 15. 16. 27. 58. 25. 16. 22. 14 = 77-
182 1-3": i 0. 20. 18. = 48. 16. 13. 13. 9- = 5o.
1831-35: 6. 19. 4. = 37. 11. 8. 8. 5. = 32.
60. 11 0. 108. = 2 78. 118. 109. 93. 5o. , = 373.
Hum mortaliteteu tilltagit mellan 3o-4o:de året ådrager sig
uppmärksamhet liOs den tänkande. Det bör ej eller lemnas ntau
begrundning af insigtsfulla läkare, att lungsot en så ofta i sednare tider upp.
gifves al Sackle’11 m. fi. såsom dödsorsak. Äfven läkarevetenskapen lider
af alt bli statiouär vid ett engång fattadt begrepp.
*)■ I en reecns. af Heinrolb i Sv. Litt. Fören. Tidn. l838, dec
ban yttrar: "incitationsbegreppet härrör, såsom bekant, från den i
Medicinens sednaste historia så bedröfligt namnkunnige Brown och
innehåller, »att det som bestämmer den lefvande varelsen till verksamhet är
det på honom utifrån verkande, hvilket derföre kallas incitament, då
deremot lians egen inneboende kraft beslår endast i incitabililet eller
förmåga att emottaga det yttres iuverkau och deraf väckas till verksamhet.!)’»
II I O (i II. LEX. IV. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
