Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frese, Jakob - 1. Fries, Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fries, Elias.
60
nom tröst under de kroppsliga lidanden ("den täppta lungau
mer med möda Lämtar auden") hvaraf han småningom
förtvinade. Hans språk är rent och för sin tid ovanligt väl
vår-dadt. I anseende till hans lyras fromma värma, denna
okonstlade elegiska enkelhet, dessa rörande behag skulle man kunna
kalla honom sitt tidehvarfs Franzén. Också tillerkänner
honom Sondén främsta rummet bland fäderneslandets äldre
skalder näst efter Stjernhjelm. I hänseende till hans psalmer
uthärda dessa väl icke jemnförelsen med Spegels, som taga en
högre flykt, men hans Passions-Tankar hafva deremot så
mycket mer ljufhet och innerlighet.
Skrifter; Andelig» och Verldsliga Dikter. Författade och i ordning
sammanbragta a:o 1724. Stockh. J726. — Kårta Sede-Läror och
Sade-Tillämpuingar, Förf. a:o 1726. Stockh. 1726. — Någre
Poetiske Samlingar. Stockh. 1718. — Passions-Tankar, eller
Betraktelser, Öfver Vår Välsign. Frälsares Blodiga Pino och Dödskamp;
Under sjukligt tillstånd författade af . . . Stockh. 1728. — Valda
Skrifter af J. Fre«e. ’ Samlade oqU ånyo utgifna af P. A. Sonden.
Stockh. 1826.
(Källa; Hammarskulds Sv. Vitt. Hi»t.)
FRIES, ELIAS. — FRIES, BENGT.
1. FRIES, ELIAS.
Född d. IS Aug. 1794 i Femsjö socken af Wexiö Stift,
der Fadren, som ännu lefver, är Prost. Redan från dess
första barndom drog honom en oemotståndlig lust till naturen
och särdeles till Floras barn: ban understöddes deruti af sin
Fader, som sjelf ägde insigter i botaniken och blef gossens
ledsagare på hans excursioner. Ännu innan F. kom till
Akademien, kände han redan alla växter i sin hembygd; men då
han träifade flera kryptogamer, som icke funnos upptagna i
Lans läroböcker, införde han dem sjelf i systemet och gaf
deui af honom sjelf påfundna namn. Sedan han 1814 tagit
Philosophiska graden blef han s. å. Bot. Docens, 1819 Bot.
Adjunct (hvilken syssla för honom personligen blef inrättad);
erhöll 1&24 Professors-titel, 1828 Bot. Demonstrator, erhöll
s. å. stats-anslag för att bevista Naturforskarnes sammaukomst
i Berlin. 1854 Oeconomiæ pract. Prof. i Upsala. — Är Led.
af K. Vet. Akad., It. Landtbr. Akad., K. Vet. Soc. i Upsala,
Sv. Läk. Sällsk. i Stockholm, Physiogr. Sällsk. i Lund, Vét.
och Vitt. Soc. i Götheborg samt af flera Hu8håHn.-Sallsk.; vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
