Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fries, Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
F r i b i, Elias.
vetenskaper säsoui Physiologle, Anatoraic o. s. v., då do
endast gemensamt med det hela hörde behandlas. Detta arbete
belönades af K. Vet. Akademien med den stora Linnæanska
Guldmedaljen. För Lafvarnes speciella kännedom äro de af
F. utgifne Lichenes Sueciae exsicc., jemte åtföljande schedulae
criticae Lund 1821 —1828, väl i sitt slag det fullkomligaste
man äger.
Tidigt började F. äfven studiet af naturliga systemet, i
hänseende hvartill han i flera smärre uppsatser trädt i
opposition mot de allmännast hyllade meningarne, så väl mot den
åsigt af naturen, som derföre vanligen ligger till grund, som
emot dess utgångspunkter, deras subjectiva form och
atomisti-ska byggnad. Förf. liar försökt föra vetenskapen ft-ån
abstra-ctionens döda till reflexionens bestämdare men ändock lefvande
former. Sjelfva artbegreppet har ban velat återföra från
antydandet af blotta cbaracterer och öfvergångsformer till en hel
uppfattning af arternes individuella lif och historia. Hit höra
Systema Orbis Vegetabilis ; tillämpadt på bela växtriket är
bela Systemet i utkast framstäldt i Flora Scanica.
Grund-åsigten för förstnämnda verk är följande. Origtig är den
vanligen antagna föreställningen, att naturen bildar en
kedjegång, oupphörligen uppstigande frän det lägre till det högre.
Tvertom har naturen flera begynnelsepunkter och bildar flera
utvccklingssphærer, hvilka, enligt den allmänna åsigten, ej
med hvarandra låta sig förenas. Deremot äger ett mångfaldigt
vcxelförhällande rum mellan de särskilda naturföremålen, och
detta måste framställas inom de olika utvecklingssphærernc,
medelst de motsvarande gruppernas anordning. Fåfäng är
således den fromma önskan, att utfinna ett naturligt system,
hvilket vore naturens eget, och detta af det skälet, att
naturen är en fullständig organism, hvaremot våra systematiska
grupper tjll större delen äro godtyckliga, och vidare emedan
skaparen af hvarje system måste ur naturen sjelf hämta den
ledande, det hela genomgående ideen och genom den gifva
själ ut sin uppställning; korteligen, ett system måste vara mer
iin resultatet af den rena empirismen, men ändock, i
hänseende till sitt innehåll, endast stödja sig på en verklig
naturbe-traktelse. Det är just denna sistnämda eller det factiska, som
i naturvetcnsknperne är hufvudsak; allt systematiserande är i
sig sjelft ett lappverk, fast ounigängligt för hvarje tids behof.
Hvad F. gjort för Svenska Florans fullkomliga växter
och växtgeograpbiska kännedom är Svenska Botanisterne til I—
räckeligou bekant. Framstegen i liäuuedomcn af Södra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
