Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadelius, Erik - 1. Gadolin, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gadolin, Jakob.
115
EnkeDrotln. Hedvig Elis. Charlottas Liköppning. Sthm 1818. —
Å-minn.-Xal öfver Förste Lif-Med. Adolph Murray 18 lg. Sthm i8»S.
Tal, hållet vid slutandet af hans Föreläsn. uti Populära Medicinen för
Religionslärare d. 1 g Dec. 1810. (I Journal för Litt. och Theatern
j8ll. N:o 7). — jg afhandlingar i Svenska Läkare-Sällsk. Handl.
och Årsberättelser, hvilka fullständigt uppräknas i Sacklrfns Läk.-Hist.
(Källor: Sackle’ns Làk.-Hist. I B. s. y5y. — Suppl. s. 138.
-Vet. Akad. Handl. 1827 s. ata. — irniun.-Tal i Vet. Akad. af
C. Trafvenfelt 1828).
GADOLIN, JAKOB. — GADOLIN, JOHAN.
1. GADOLIN, JAKOB.
Föddes d. 13 Oct. (g. st.) 1719 i Strengnäs, Lvarest
hans föräldrar då uppehöllo sig. Fadren Jakob G. var då
Sacellan i Nådendal, men hade med sin hustru Anna
L>igni-pæa flytt till Sverige under Byssarnes öfvervälde i Finland.
Efter fredsslutet begaf han sig åter till Finland, och blef
slutligen Contracls-Prost och Kyrkoh. i Wirmo. Den unge G.
sattes först i Björneborgs Skola, och sändes derifrån 1736
till Åbo Akademi. Han studerade der i afsigt att blifva Prest;
och måste för sina knappa villkor några år conditionera hos
Eloqu. Professorn, sedermera Cancelli-Bådet Hassel,
hvarigenom ban sattes i stånd att bevista de Akademiska
föreläsningarne. Under denna tid blef han bekant med Wolffs skrifter
och Philosophi, för hvars ljusa och rediga föreställningssätt
ban alltid bibehöll utmärkt aktning.
G. hade öfver två år vistats vid Universitetet, innan han
hört Matheraatiken ens nämnas, men sedan en ung Helsingius
ankommit från Upsala, och blifvit Matheseos Docens, fattade
ban snart derföre en håg, som varade till hans lefnads slut.
Bristen på böcker i Geometrien var så stor, att G. måste låna
Helsingii interfolierade exemplar af Euclidis Elementa, som
han till hvarje lection återlemnade.
Sedan Finland för andra gången råkat under Byskt välde,
begaf sig G. om hösten 1742 på flykten till Sverige, och
stadnade tvenne år i Upsala, der ban under And. Celsius och
Klingenstjerna med all flit vinnlade sig oin de Mathematiska
vetenskaperna. Promoverades Phil. Mag. i Alto med förslå
hedersrummet 1745. Blef s. å. Docens i Mathematiken med
skyldighet att i Mathes. Professorns ställe bestrida de
offentliga föreläsningarne. Beste 1747 till Upsala, för att öfva sig
i astronomiska instrumenters handterande, men möttes ej med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
