Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Geijer, Bengt Gustaf - 2. Geijer, Bengt Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Geijer* Bengt Gustaf.
markan, förvandlades till ett fideicomiss, som, under namn af
Uddeholms bolag, efter hans död skulle i alla tider
drifvas gemensamt af hans efterkommande med sednare giftet, och
utgör nu den ansenligaste af alla possessioner i Wermland.
Äfven uppbyggde ban i denna coloni en egen kyrka. Han
dog 1746, och var gift 1) med Engelborg Strokierk, 2) med
Lovisa Traneus. I förra giftet hade han 1 Son och 1
Dotter, i det andra 7 Söner och 5 Döttrar. Bland desses antal
voro:
1. Salomon Gottschalk, BruksPatron, f. 1727 † 1794,
gift med Magdalena Lof man. Deras son, Carl Emanuel,
f. 1777, adlad 1817 under namn af von Geijer, är Ståthållare
på Herrewads Kloster och R. S. O. Gift 1809 med Maria
Chr. Follin.
2. Emanuel, f. 1730, adlad 1773 under namn af
Geijerstam af Ahlquittern, fick 1779 öfverDirecteurs och s. å.
BergsRåds charakter, död 1788 i Philipstad, gift med Sara
Helena Piscator.
(Källor: Likpred. »f B. Piscator 176 I , samt öfver Sonen af D:r
E» Waller. — Fernow, Beskr. öfver Wermland. — Rehbinder»
och Bolhliebt Matr. — Geielii B. Lex.)
2. GEIJER, BENGT REINHOLD.
Föddes pS Boforss Bruk i Wermland d. 11 Nov. 17Ö8,
äldste Sonen af BruksPatron Salomon Gottschalk G. och
Magdalena Löf man. Efter hemma erhållen undervisnig och 2
års vistande på Carlstads Gymnasium, blef han 1773 Student
i Upsala. Han hade ett lyckligt minne, och ovanlig fallenhet
för språken, hvilket gynnade hans föresats, att i synnerhet
vända sin håg åt de studier, som erfordrades för inträde i
CansIiCoIlegium. Men händelsevis kom han att en gång
hösttermin 1776 åhöra en föreläsning af den berömde Bergman,
efter hvilken ban genast beslöt att till hufvudstudium välja
Chemie, Physik och Mineralogie. Han ådrog sig äfven snart
B:s uppmärksamhet, hvilket gaf honom anledning att för alltid
ämna stadna vid Akademien. Detta skedde likväl icke. Han
undergick 1777 Juridisk Examen, och disputerade 1779 under
Bergmans præsidium de Mineris Zinci (om Zinkmalmer).
Sommartiden besökte ban bergslagerne och lade då grunden till den
vackra samling af Mineralier, som ban efterlemnat. Samma
år blef ban Auscultant i BergsCollegium, der honom snart
anförtroddes inseendet öfver de Metallurgiske arbetena vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
