Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Gezelius, Johan d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gezelius, Juha/i ti. ii.
fordrad till Theol. Prof., genom rankor hade förskaffat sig
PTådendals pastorat till prebende, eller, som det i Finland
kallas annex. Förbittrad deröfver åtalade honom
ProCancelle-ren för vårdslöshet och åtskilliga andra tjenstefel, hvartill
anledning icke saknades; å sin sida åter anklagade denne, i
förening med den trätgirige Theol. Prof. Svenonius, Biskopen
och hans son för några mindre välbetänkta uttryck, hvilka
qua-lificerades såsom anstötliga ocb irrläriga satser, angående
Döpelsen, yttrade i desses Utkast till Predikn. öfver 1682 års
ßönedagstexter, hvarjemte P. smädade Gezelierna så väl
från predikstolen som från Hathcdcrn. Då denna tvist drogs
inför thronen, infordrades Theol. Facultetens i Upsala
betänkande, som yttrade sig med mycken oväld och
försigtighet, samt tillstyrkte Hans M:t, "att begge parterna utan
något vidare väsende silentium imponera." Detta oaktadt
fortfor fejden i flera år, eller till år 1686, då den farligaste
motståndaren, Svenonius, dog, och den andre, den ilskefulla
Pe-træus , mer och mer hunnit göra sig så föraktad, att hans
o-vänskap föga skadade Biskopens rykte. Mellertid var äfven
den sistnämndes beteende i denna sak så vida klaudcrvärdt, alt
ban i sina till K. M:t ingifna förklaringar envist försvarade de
anstötliga uttrycken, i stället för alt pä ett nöjaktigt sätt
förklara dem, i följd hvaraf Theol. Facult. i Aho året efter hans
död fann nödvändigt, att inför Th. Facult. i Wittenberg
försvara sin renlärighet och urskulda sig för de kätterska
villfarelser, för hvilka den i Tyskland förmente sig vara illa
beryktad; ehuruväl den berömde Spener, hvars omdöme G. den
yngre begärt, om den tvistade satsen yttrat sig på ett för
Gezelierne temligen fördelaktigt säll.
I trots af dessa obehagliga stridigheter fortsatte dock
Biskopen utan afbrott sina vanliga andliga och litterära arbeten.
Till hans sednaste befattningar hörde hans deltagande i den i
Stockholm nedsatta IiyrkolagsComitcn, som arbetade nästan
dag och natt. Efter fä månader fiek ilen också 1686 sitt verk
färdigt, hvilket icke larfvade många rättelser. G. besörjde
äfven en upplaga af Finska Bibeln , förbättrad af Prosten
Flori-nus; utgaf vidare den första i Sverige och Finland utkomne
upplaga af N. T. på grundspråket, samt sammanskref och
utgaf åtskilliga nya läroböcker. Det vigtigaste af alla hans
arbeten var likväl en förbättring af den Svenska
Bibelöfversättningen, ett verk, som redan under Carl IX och Ii. Gustaf II
Adolph kommit i fråga. G. begynte delta arbete redan 1670;
eller, med egentligt allvare, först 1674; ban tog sedan siu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
