Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Girs, Ægidius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(lins, Ægidiiis.
139
tian liaft under sin v fi ni. Men si! nu hände något
oformode-ligit; dock träffas sådant icke sällan här i dödligheten." Han
blef nemligen oförväutadt kallad af Riksdrotsen Oxenstjerna
(jfr Rådsprot. 1655 s. 150) till Secreterare i Svea Hofrätt,
samt förordnadcs 1055 till Assessor derstädes.
"Hans gifte är ohckant; men man kan med säkerhet tro,
att hans fru varit en beskedelig gumma." Af hans barn
känner man blott de ofvannämnda Sönerna. Han dog mot slutet
af år 1659.
Mest bekant är G. för sina berömda Chrönikor. De
omnämnas med stora loford af J. Schefferus i dess Diss. de
in-formatione juveuis generøsi lilteraria p. 46, der deras läsniug
för ungdomen påyrkas. Arbetet förtjenar sitt beröm, säger
Stjernman om Erik XIV:s Chrönika i företalet till Tegels. 5,
fastän deruti mycket bör ändras och tilläggas, utom det som
Bergenhielm dervid har anmärkt; men hvar ßergenhielms
anmärkningar äro att tillgå nämner han icke. I sin ßibliothcca
Siiiogoth. uppgifver ban äfven, att Bergenhielm skrifvit
anim-adversioncs et indicem omissorum addendortimque till Eriks
och Johans Chrönikor. Johans Chrönika, som redan 1627
var sammanskrifven, blef 1669 "af Höga Vederbörande
vederbörligen gillad och öfverscdd," men icke tryckt, förr än
Stiern-inaii dervid lade handen. Han berättar i företalet, att ban "på
sina ställen inryckt de små ändringar, som gjordes af
Bergenhielm 1669." G. vidrörer icke de Liturgiska stridigheterna;
men Stiernman har sökt fylla denna brist genom Raimuudii
Historia Lilurgica, hvilken han lät trycka och vidfoga Johans
Chrönika. — Girs’ historiska stil är jämn, men trög; dou
saknar objectivitet och en genomtänkt plan; hvarförutan partiskhet
för Johan III är nog synbar. På sin tid berömdes äfven eu
liten bok af G. "Om sann ädelhet," uti hvars företal ban
berättar, att "Riddare och Adelsståndet honom uppå lagt hafva
något af märkelige scribcnter, som om ädelhet skrifvit hafva,
att sammandraga , det jämväl ock uppå vårt svenska språk
afsätta och Sveriges ädle tillväxande ungdom såsom till ett
incitament eller åstunderligit anträd uti det nyss upprättade
Adelige Collegium föreställa och föra ljuset." Jfr Ucnkmal der
Wiedcr-Eröffnung der Deulschcn Kirche in Stockholm von
Lüdeke, sid. 156.
G, var äfvcu latinsk skald , hvilket kan ses af den
gratulation, soin är intagen uti den sällsynta Orationen dc
Oslro-golhia 1615 af Jonas Petri Golhus. — I Palmsköldska
Sam-u i u c It. lux. V. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
