Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjörwell, Carl Christophersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjörwell, Carl Christoph ersson?. 16»
de under Sommelius 1718, oeb i Greifswald, till dess han 1730
företog en liird resa genom Holland och Frankrike, hvilka
stater vid denna tiden voro den högre cidturens förlofvade
länder. Sedan han pä denna resa i synnerhet uppehållit sig i
Köpenhamn, Leyden, Caen och Paris, återkom ban 1751 till
fäderneslandet. Efter hemkomsten autog han condition såsom
privat lärare hos Brukspatronen Brandel i Stockholm, för att
under tiden vidare bereda sig till det mål, som ban föresatt
sig, att nemligen en gång för hedningarna på Afrikas och
Amerikas kuster predika evangelium. Redan tidigt hade dock
hans håg dragits åt forskningen i lärdomshistorien, hvarvid
han icke heller lemnade de politiska häfderna ur sigte. Han
öfvergaf derföre 17o5 sin äldsta föresats och ingick såsom
Extraordinarie vid Kongl. Bibliothefcet i Stockholm, "sedan
jag," såsom ban sjelf berättar, "uti tio år vid in- och
utländska Akademier cgenleligen studerat Lärdoms-Historien."
Nyssnämnda år började ban äfven utgifvandet af Den Svenske
Mercurius, en skrift, som gjort epoch i svenska litteraturen
säsom dess första kritiska journal. Förut utgåfvos väl Salvii
Lärda Tidningar; men dessa innehöllo endast bok-annonser, och
voro dessutom ej alltid pålitliga. Likväl sökte dess redaetion
motarbeta den nya bättre månadsskriften. Eo otacksam
efterverld visade sig ofta glömsk af denna Journals förtjenster;
men samtiden var rättvisare: alla som inom fäderneslandet
sysselsatte sig med vetenskaperna, så veteraner som novitier,
slöto sig till den nitfulla ynglingen. En sådan uppmärksamhet
var naturlig; ty man hade ej i Sverige förut sett något
arbete utmärkas af denna mångsidiga kunskap, denna
granskning, denna ifver för lärdom oeh detta bemödande att ur
säkra grunder deducera sina omdömen. Innan kort var G:s namn
det största i vår Litteratur. Äfven utländningar, som genom
hans tidskrift sågo vägen öppnad till gemenskap med den Sven-’
ska lärdoms-republiken, bemötte honom med uppmärksamhet
ocb aktning.
Mot denna framgäng svarade doek ingalunda hans
befordran på tjcnstemannabanan. Bcdaii tidigt säg han
Bibliolhe-karietjensten sig undanryckas af en nästan jemnårig från ett
annat verk (A. Wilde). Men icke nog dermed: den nye
förmannen blef den varma bokälskaren så ohevågen, att han
ville förneka honom fritt tillträde till den skatt, som hans
syssla ålade hononi att bevaka, ocb hvilken ban genom sina
litterära mödor och relationer ansenligcn förökat. Ty G. hade
icke allenast för inkomsterna af de genom hans försorg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
