Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravander, Lars Fredrik - Grave, Sebastian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Grave, Sebastiani
nal (. Litt. och Theat. 1812. N. 48). — Hercules tolfte Storverk;
imitation efter Grekiskan och Latinet; Hercules och Fortuna, Orig.
Poem. Bel. 1811. (Tr. ibid. 1812. N. tja — g4).— Vishetens
Källa. Bel. 18 la. (Tr. ibid. i8l3. N. 33). —Skaldestycken.
Fahlun l83l.—■ Smärre stycken i Journal f. Litt. och Theatern.
(Källor: Sackle’ns Läk. Hist. 2 Band. — Hammarsköld Sv. Vilt.)
GRAVE, SEBASTIAN.
Ibland flere andra Nederländare, som af K. Gari den
Nionde inkallades till Svenska Bergverkens upphjclpande, befann
sig äfven Christopher Grave, hvilken slutligen blef
Bergmästare vid Hornkulls Silfvergrufvor i Wermland. Hans Sonson
Bryngel Sebastiansson G. var Handlande i Philipstad, och
gift med Brita Torstensdotter. Af dessa föräldrar föddes
d. 2o December 1684 Sebastian Grave.
Han lade första grunden till sina studier vid Philipstads
Skola, flyttades 1698 till Carlstads Gymnasium, och blef
Student i Upsala 1703, der ban med knappa vilkor fortsatte
sina studier. Han hade en särdeles håg för
Urmakare-konsten, och förfärdigade under sitt vistande i Upsala flere små
ur, med mycken framgång. Hans kärlek för Mechaniken
förskaffade honom den berömde Polhems bekantskap, under hvars
inseende han ännu mer utvidgade sina kunskaper. År 1712
antogs han till Auscultant i BergsColl., från hvilken tid han
gjorde Bergsvetenskapen till sitt hufvudyrke. Han erhöll
frihet att några år vistas vid åtskilliga Bergverk i födslobygden,
der ban ständigt sysselsatte sig med malmstrecks och grufvors
uppsökande, och nedlade isynnerhet mycket arbete vid
Forske-bäcks koppargrufvor, dem ban lärer drifvit såsom hufvudman
för ett Bolag. Han medföljde äfven Domare pä ting och
forrättningar, hvarunder tanken på en egen Bruksanläggning hos
honom väcktes. Hans första ansökan, att få göra en
anläggning på den såkallade Hellefors Finmark afslogs dock af
BergsCollegium.
Denna motgång afskräckte honom dock icke, och d. 26
Juni 1721 hölls Bergmästare-undersökning vid Krafsen i den
såkallade Säfs eller Nås Sockens Finnmark, rörande en annan
af honom uttänkt ny Bruksanläggning, hvartill då redan
bygg-nads-materialierne med BergsCollegii tillstånd, ehuru på G:s
eget ansvar för utgången, voro framskaffade. Denna
anläggning privilegierades af bemälte Coll. d. 13 Dec. s. å. Kongl.
Maj:ts Confirmation härpå utföll 1724. Till detta vågsanauia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
