Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Grip, Mauritz - 1. Gripenhjelm, Edmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gripenhjelm, Edmuml. 20-»
fortfor äfven sonen Ch/istopher, Häradsh. i Marks härad, att
sü kalla sig, ända till dess ny invändning emot detta
missbruk vid 1644 års Riksdag gjordes af Svante Svantesson
Banér, hvars moder var Friherrinnan Ehha Grip. Frågan
öfverlemnades till Regeringen. Dr. Christina afgjorde saken så , alt
ett gyllene hufvud skulle sättas på Gripen, och Christopher
Andersson och hans ättemän dädanefter kalla sig Gyllengrip.
(Dandl. r. Skand. Hist. Del. I. sid. 118.)
(Källor: Girs, K. Johan III:s Kron. — Sijerumans Register till
samma Krön. — Gezelii Biogr, Lex.)
GRIPENHJELM, EDMUND. — GRIPENHJELM, NILS.
— GRIPENHJELM, CARL.
1. GRIPENHJELM, EDMUND.
Föddes 1622 i Sköfde, der fadren Nicolaus Edmundi,
var Rector Scholæ, sedan Prost och Kyrkoherde i Rappestad.
Modren, Marg. Figrelia, hvars fader var Kyrkoh. i
Lande-ryd, härstammade från en ansedd Ostgöthaslägt. (Hennes
broder, Bengt, dog 1681 som Domprost i Linköping; cn annan
af samma slägt, Daniel, adlades 1645 under namn
aiLeyon-stjerna och blef Burggrefve i Norrköping; en tredje, Nils,
adlades 1682 såsom Ofverlnspector öfver Saltsjuderierne och
var ganska rik). Af denna anledning upptog utan tvifvel
Sonen mödernenaranet, Figrelius, och skickades till Linköping
att studera. Han blef 1640 Student i Upsala, och fick sedan
såsom Informator för Gust. Carlson Banér 1645—50 tillfälle
att en tid studera i Dorpt, och sedan med denne göra en resa
genom de fleste Europas länder.
Hemkommen vann han inträde i ErkeBiskop Lenæi hus.
Denna Prelat hade en dotter, Barbro Clo, som hade en
råtta såsom födelsemärke på ena kindbenet. De andra
döltrar-ne hade redan blifvit försörjde med hederliga giften, men det
grämde den hederlige fadren, att Barbro, i följd af detta
naturfel, "skulle uppoffra sin jungfrudom åt döden." Den unge
Studenten lät af detta födelsemärke icke afskräcka sig; han
friade, fick ja, och råttan på hans hustrus kindben blef
grunden till hans lycka. Ty först blef ban genom sin svärfaders
recomniendalion 1050 i Sept. nämnd till Hist. Prof. och sedan,
1057, till Sekreterare i K. Cancclliet. När K. Carl X 1658
återkom från Danska kriget, var F. honom till mötes i Göthe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
