Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyldenstolpe, Michael Wexionius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 Gyldenstolpe, Michael fVexionius.
Samma ar (1651) den 18 Dec. aflat Drottningen till Åbo
Hofrätt ett bref, af innehåll: att "som Wij gerna skulle se
att vid förefallande Vacantie af någon Assessorat ther uti
Hofrätten Gyllenstolpe dertill ma blifva förordnad; altså hafve Wij
godt funnit honom denna Wår adress till Eder att meddela,
med nådig befallning alt när sådan Vaeantie sig öppnar, I dä
tage honom uti acht att samma lediga ställe mä med hans
person igien besättas." Oaktadt detta bref blef han fyra gänger
förbigången vid tillsättandet af Assessors-beställningar, oeh först
1057 d. 17 Mars, sedan han förklarat sig vilja lemna begge
sina Professioner, uppfördes han i tredje rummet på förslaget
efter Per Ekeberg, dä äfven recommendationsbref for honom
afgingo till Konungen, Presidenten Erik Gyllenstierna ocb
Re-vis. Secr. Joh. Stjernbök. G. erhöll ock d. 21 Juni s. å.
full-magt på nämnde Assessors-beställning. Orsaken till det
missöde, för hvilket G. sålunda varit utsatt, var dels att Hofrätten
icke ville gifva honom det rum, hvilket, enligt hans
förmenande, borde tillkomma honom såsom Frälseman, dels ock
hans plan, att med Assessoratet få förena Juris Professionen.
Förckallad inför Hofrätten d. 18 Nov. 1632 frågade Hofrätten
honom, om han funne sig i att emottaga det i andra classen
lediga Assessorsrummet, och få sitt säte näst efter Per Theslef
och framför Olof Samuelsson. G. svarade, att han icke
kun-de gå in på en slik dcgradation, och yttrade föröfrigt: "jag
hafver icke sä mycket stått härefter, utan hvad jag hafver
gjordt är skedt för Doctoris Johannis Gartzii skuld, som nu
länge har expecterat." Hofrätten förständigade honom derå,
att "Hofrätten för hans skuld ej kunde violera processen."
Bref härom afgick äfven från Hofrätten till vice Presidenten
Isr. Lagerfelt. Att G. ej hade fullkomligt alfvar med silt
löfte att afstå Juris Professionen, finner man af hans bref till
P. Brahe d. 8 Oct. 1657, deri han yttrar att "han ville Juris
Professionen behålla, så väl för sin bättre utkomst, för for att
kunna absolvera sitt påbegyndta verk öfver Jus Suecanum.
Och ännu’ d. 10 Juni 1638 begär han, ehuru redan
tjenstgörande Assessor, uti bref till Brahe, att få på lifstid
behålla Juris Professionen. Han bestridde äfven Professionen,
jemte Assessoratet, ända till dess hans bror, Olof Wexionius,
sistnämnde år tillträdde densamma. Under sin tjenstetid vid
Academien var han Bector 1641, 1655 och 1654; Decanus i
Pbilos. Faculteten tre gånger, samt Promotor 1647 och 1653.
Vid det Provincial-möle, som 1657 hölls i Åbo, var G.
närvarande. Blef 1665 Ledamot af LagCommissionen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
