Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gyldenstolpe, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 4 Gyldenstolpe, Nils.
som tlei-lill antagne varda" (d. 9 Maj 1096). Äfven önskade
G., att stipendierna reglerades på el t sält, att de, som dem
åtnjöto kunde deraf "hafva någon hjelp som kunde förslå."
Han bifogar en öfversigt af stipendiernas antal och storlek vid
rikets öfriga llniversiteter.
Hvad G. först och sist varnade för, var oenighet och
tvedrägt; och då förmaningar ej hjelpte, började ban tala ur en
sträng ton, och hotade med ansvar, som ej torde uteblifva,
då Konungen sjelf tog de akademiska stridighcternc uti
skärskådande, Af Consistorii bref och uppsända diarier tycker sig
G. finna ntt de akademiska exercitierna drifvas med
framgång (d. 15 Maj 1695); likväl bifogar ban den önskan, "att
realiteten måtte svara till anseendet." Anledning till dentia
påminnelse har ban funnit "i den otjenlige oreda, som
förnimmes vara i societeten inritad." Hvarken ett öfverklagadt
program som Professor Ihre utfärdat, eller ett ärende som
beträffar Inspectores stipcndiariorum borde kunnat uppväcka den
vedervilja och den oro, hvartill man märkt spår, ej utan
deras vanheder, som dertill varit vållande. Sedan yttrade G.
sitt missnöje öfver, att Consistorium vid ett Rektorsval hade
förbigått Prof. Lunderstén, som var i tour dertill, och i
stället dertill utsett Prof. Riddermark. Förevändningen var,
att de tvistigheter, som L. haft med några andre Professorer,
gjorde honom jäfvig. G. anser det ännu oafgjordt,
hvilkendera parten som i den anhängiga och ännu oafgjorda
tvistefrågan har rätt. Dessutom klandras, att Consistorium ej i
rattan tid anmält jäf, i fall något sådant på grund af lag
kunde andragas; äfven tillhörde det ej Cons., att utan
Cancelle-rens hörande tillåta sig dccision i en dylik sak. Consistorium
ansåg Akademiens reputation fordra, att Rektorsvalet ej
rubbades. Cancclleren åter fann det orimligt att "balancera
denna reputation med den pligt och lydnad, som man är
Consti-tulionihus Academicis och Kongl. Maj:ts uttryckliga vilja och
befallning skyldig. Den invigde Reetor befal|les nedlägga sin
värdighet; en Pro-Rector skulle forordnas, och protocollerna
i målet uppskickas till Kongl. Maj:t. Efter anstäld
undersökning kommer K. M. alt bestämma, huruvida någon ytterligare
Gommissorial-rätt skulle för i fråga varande sak nedsattas. G.
önskade afböja all skärpning af ansvar; ehuru han ej vågade
någon ting hoppas på grund af den bland Academici inritade
"opinialretet och träledryghet." "Det synes likasom non
au-dit currus babenas. De oeh deras vilkor, som vid skolor och
i Akademierna skola arbeta, kan och bör vara mycket fred-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
