Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenhjelm, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
Gyllenhjelm, Carl. 318
Spnrramo voro för svaga för tyngden, ty tak och folk
ramlade ned. G. gick emedlertid ut; lät allmogen se sig, "och
berättade hvad ban visste Om tilldragelserna i Ostcrgöthland.
Samma natt kom en underrättelse om’ Stängebro slaget! beh
fördraget mellan Konungen och Hertigen. Med det sednare
voro bönderna missnöjda; och G. hade mycken stårighet att
hindra dem från ett tåg som de tillämnat, för ätt rähsa
landet för sädana som stiftade ondt mellan Konungeh och
Hertigen. I stället uppsattes å allmogens’vägnar ett
lyckönsknings-brcf till Hertigen. Bönderne tyckte^ alt MästeP Elof, som
författat det, hade talat för mycket om Konungen och för litet
om Hertigen ; men G. var beläten med brefvet j ’och
dettttställde allmogen till freds. • ’ ""
En tid derefter lemnade G. denna latfàsort,’ och
böridér-na gingo, hvar oeh cn hem till sitt. Sedafh ledde G.
bclä-gringsanstalterna utanför Calmar, dorn hölls Sigismund
tillfian-da af Johan Sparre. Ett proviäiitfartyg frän Danzig skiille
komma de belägrade till undsätthing; men besättningen gjoiile
myteri och öfverlemnade till G. fartyget. Af brist’på fartyg
kunde denne ej hindra den förstärkning alt inlöpa i Calmar,
som Ladislaus licckes dit öfverförde. Flera uppmaningar som
G. stälde till Sparre och Beckes, att gifva-iig, hade Ingen
verkan. G. hade för små kanoner, för att’ktinna något
uträtta. De belägrade gjorde ett lyckligt utfall* och brände de
(jiiarter, som G:s fotknektar intagit. Han nödgades flytta
lägret längre från Calmar. Förstärkning i manskap ’oeh’ artilleri
satte honom i stånd att ånyo gripa till offi/nsivén. En natt
ryckte ban på isen fram ända till slottsmurarila; brände der ett
af fiendens skepp; men blef sjelf af cn kula sårad pä
kindbenet. Hertig Carl anlände sjelf utanför Calmar, och staden
stormades. Fursten anförde stormningen vid ena porten; tfaen
mötte motstånd, och hans folk började vika. Då besteg ban
sjelf cn af stormstegarna, och förebrådde manskapet att det
vore skam, om de, som voro stälde vid norra porten, ensamme
skulle bryta sig igenom. Der hade G. fört befälet. Han
trängde in i staden, och från den inre sidan anföll ban bastionen
vid vestre port, och derigenom underlättade han för Hertigen
stormningen. ’
Då staden var intagen, reste G. på cn kort tid bort mc<l
sin vapenbroder Samuel Nilsson, och bevistade dennes
bröllop; hade sedan i uppdrag, att från Stockholqi hämta fyra
krigsskepp, med hvilka Hertigen ville stänga Calmare hamn,
emedan slottet ännu cj gifvit sig. Tre dagar efter skeppen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
