Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - a. Den äldre grenen - 1. Gyllenstjerna, Nils Jöransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gillc» i t je nu a, Nils J&ransson.
351
såsom ett olycksamt förebud. Dessa gingo också hastigare än
man väntat i fullbordan, ty redan tvenne veckor efter dessa
glädjedagar, erhöllos underrättelser om de båda Hertigarnes
upproriska företag i Östergöthland’, ocb att till dem redan ett
stort antal stött, och bland dem äfven Jöran Eriksson
(Gyllenstjerna), Cancellerens egen fader, samt en annan af
samma slägt, äfvenledes Riksrådet Gustaf Olsson. Innan kort
stodo dessa utan för Stockholms murar; och medan de lågo i
sitt läger utskickades Nils G. och Bengt Gylla, alt med dem
underhandla.
Eriks stjerna hade nedgått, men hans Canccllers
anseende och inflytelse växte ’ännu mer under den nya Kolningen.
Vid Stettinska fredsfördraget 1570 var G., nyss blifven
Friherre, en ibland Commissarierna; äfvensom fullinyndigt
sändebud vid mötet i Knäröd med Danskarne. Då frågan om K.
Eriks dödande 1575 förekom, gaf Nils G. dertill sitt
samtycke , och undertecknade den blodiga aeten: ett brott, hvilket
han likväl delade med samtlige då närvarande RiksRäd,
Biskopar och Presterskap, med undantag af den samvetsgranna
Johan Axelsson Bjelke. Deremot voro ban och RiksAmiralen
Claes Fleming de ende i Rädet, som 1587 afstyrkte förslaget
om K. Sigismunds utväljande till Konung i Polen. När Erik
Sparre i anledning af det bekanta uppträdet i Reval blef
fängslad , anropar han i ett bref till Nils G. (infördt i Handl. rör.
Skand. Hist. VII. 75) sin frändes råd och bistånd, icke utan
förtäckta förebråelser för den kallsinnighet hans vänner och
anförvandter visade honom i nödens stund. I en sednare
skrifvelse till sin vän Thure Bjelke af d. 8 Oct. 1590 yttrar han
sig mera öppet: "Herr Nils G. är nu blifven RiksDrots och
utfar i skändliga samtal emot oss, hvilket likväl knapt vore
drägligt om det skedde offentligen; men jag vill ingenting mer
önska, än att vi stodo i lika förhållande till honom, antingen
i att yttra oss eller straffa; men hvad har man att hoppas af
en så ombytlig man, som ofta ej är lik sig sjelf?" (Ders.
8. 96).
Med sin vanliga klokhet slingrade sig RiksDrotset fram
under de, efter Johan III:s död, begynnande brytningarne
mellan K. Sigismund och hans farbroder. Den 8 Jan. 1595
un-derskref ban med det öfriga Rådet föreningen med Hertig Carl
angående riksärenderne. Såsom Drots anförde han s. å. d. 1
Mars samtlige RiksRåden, då de vid Upsala möte intogo sina
säten; och ban öppnade sammankomsten med ett tal och
an-maning till alla närvarande, att hålla sig fast vid den Angs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
