Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - a. Den äldre grenen - 4. Gyllenstjerna, Johan Jöransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllenstjerna, Julian Jåransson:
559
tycktes Lans personliga egenskaper lofva Sverige en helt
annan framlid, än som nnder hans sednare lefnadsbana
utvecklade sig. lians uppfostran hade i hög grad blifvit vanvårdad;
medvetande om sin okunnighet, misstrodde ban i allt äfven
sin naturliga förmåga; ban hatade allvarsamma göromål,
skydde öfverläggningarna i Hållet och undvek, så mycket han
anständigtvis kunde, främmande sändebud. Deremot älskade ban
bordets och bägarens njutningar, fördref sin mesta tid med
nöjen, särdeles jagt, med rcsör, mönstringar och exercis.
Stundom syntes han uppeldad vid tanken på sina företrädares
ära och talade om att beträda deVas ärekrönta bana. När
förmyndarne uppsatt en flyktig redovisning för sin förvaltning,
påtecknade ’han,’ utan granskning, decharge för dem,
ehuruväl (>. oeb Olivecrantz på allt sätt bemödade sig att öfvertala
Konungen att uppskjuta detta; likväl förmådde de icke drifva
igenom denna plan, emedan EnkcDrottningen hade stått i
spetsen för denna regering och var af sin son högt älskad, liksom
kon sjelf å sin sida alltid hade afgudat honom.
På denna tid var Senaten delad i flera partier. I
spetsen för det fransyska stod RiksCancclIeren Grefve M. G. de
la Gardie, understödd af EnkeDrottningen; dem emot voro på
allt sätt RiksSkattmästaren Gustaf Bonde, äfvensom hans
efterträdare*) Sten Bjelke, samt Johan G., och
Gripenhjelm, den sednare "något modestarc än de fleste." En
medelväg gingo RiksDrotsen P. Brahe och RiksAmiralen G. O.
Stenbock, hvilkas politik hufvudsakligast gick ut på att
upprätthålla Sveriges frcdstillstånd. Fältherren C. G.
Wrangel ville deremot ha krig, för att komma i större anseende,
som heinma var måttligt, och erhålla ett stort
ialt-appointe-mcnt; han slöt sig derföre hufvudsakligast till De la Gardie,
då det var att förutse, alt Franska allianccn hufvudsakligast
6kulle leda till krig. Hvad Konungen angår, skref Danska
Ministern 1(573 till sitt hof, "er han cnd icke af dend jugcment,
at ban kand stort fälde her vid att considcrere, og, som ban
dette ved, läder han de ander efter behag råde; mens ellcrs
er ban i sine andre smae dont helt opiniatcr."
Under tiden hade utanföre Senatcii en camarilla uppstått,
i hvilken G. och Lindsköld voro själen. Den förre, ehuru
sjelf af cn lysande hörd, ha ärft sin morfaders, Bengt Skyt-
*) Gustaf Bonde dog 16C7; efter lionotn valdes Seved Bååt, som
gynnades af Drotsen; men lefde Ijlott ett Sr; dä utnämndes Sten
Bjelke, som redau förra gängen var starkt i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
