Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göransson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göransson, Johan.
371
Gud, alt lian skulle blifya sä bra karl, att denna önskan
mätte vinna fullbordan. Han gick åter till silt arbete; men
stora tankar trängde sig pä, honom om framtiden. Redan hade
ban kommit öfver det tjugoode åretdä ban en gäng skulle
bränna cn koluiila i skogen åt sin moder, for hvilket ändamål
ban äfven utrustades med matsäck. Då stal ban ut sina bästa
kläder, log sitt matknyte Under armen, gick till Prosten och
fick af honom betyg för att inlagas i Carlstads skola.
Prosten skref äfven reeommendationsbrcf med honom , sä alt ban
fick matdagar i Carlstad. Här gick all ting fort och väl för
honom, sä l^t »ban gjorde ovanliga framsteg.
Det fröjde n« ej mfiuga är f innan , hau friade till sin så
länge älskade ,1,413,|CreMv och fick henne. Han hade under
tiden haft många friare, emedan hon var vacker och mycket
snäll; men .Jbenues far sade »lltid: vänta på min Johannes,
det ijr , annat till k?"!. Några år bodde G., i Stockholm med
sin WgWhtirfP^fP han fick Gilherga pastorat. De hade blott en
son fän^|,som var god och beskedlig, men blef ingenting och
dog ogift. Mpn dessutom hade de sex döttrar. 1) Johanna,
som blef gift meil Patron Wennerslrand samt fick 17
stjuf-barn och 2 egna, 2) Anna Stina g. m. Mönsterskrifvaren J.
Wigclius. 5) Ellika g. m. Doctor Gotenius. 4) Sara g. m.
Pastor Bäckmän. De två öfriga systrarna förblefvo ogifta. G.
var allmänt älskad, hotade sjuka och gjorde många stora verk
samt kallades "Sveriges ljus, den store Presten," hvartill
följande omständighet gaf första anledningen. G. hade en
Ad-junct, hvilken ansågs vara något enfaldig. En gång had man
på raillerie den fåordige mannen att riuima för fisken, da ban
till allas förvåning uppstod och talade sålunda:
Gud, som hafver skapat fisken,
Som bärs fram for oss på disken,
Vare ära , lof och pris !
Tacka bör jag, som är gästen,
Sveriges ljus, den store presten,
Kyrkoherden Göransson,
Som om fisken ej är mån*,
Likaledes Fru Prostinnan,
Lis» Nordberg, Kyrkherrinnan,
Tackas bör ined dubbelt skäl,
Som lät laga fisken väl.
Det berättas om denna Adjiiuctcn, att han liksom Thorvald
Hjalteson aldrig qvad mer än denna enda gäng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
