Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hermelin, Samuel Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hermelin, Samuel Gustaf. 113
upplysning om och uppmuntran till industriel verksamhet
ända inom snöfjällens grannskap. Han tillhandlade sig till
en början Hederfors förfallna sågverk, och sedan Meldersteins
nedlagda Bruk. Det förra förbättrade ban; det sednare
å-terställde och utvidgade han. Derefter anlade ban Selets
Bruk med 1800, Svartå med 900, Törefors och ÖfverKalix
med tillsammans 1800 skeppunds smide. Derjemte lät han
odla ödemarker, uttorka otillgängliga kärr och uppbryta och
anlägga flere mils långa vägar. Dessutom anskaffade ban åt
denna aflägsna ort bruksarbetare, smeder, masmästare,
handtverkare, kolare och kunnige odlare från de södra, mera
cultiverade, provincerna; och lät anlägga ej mindre än 130
nybyggen, hvaraf 79 blefvo genast nybyggda och de öfriga
SI utsynade och alla med frihetsår försedda. Hvad sådane
jätteföretag skulle verka till en förut öde landsorts odling
och nytta, är lätt insedt. Och endast upptäckten af och
den fästade allvarliga uppmärksamheten på Sveriges
outtömligaste och rikaste jernmalm i Gellivare skulle gjort Frih.
H:s namn såsom Vetenskapsman och Patriot oförgängligt.
Men hans värde ökas betydligt af hans fosterländska,
allmänt gagneliga uppoffringar, af de odlade landvinningar han
tillskyndat Sverige inom eget område och utan svärdsegg,
och af den vård, uppmuntran och verksamhet, hvarmed
han lifvat bergsmannayrkct och de praktiska vetenskaperna
samt deras idkare. Att ej eller statskassan derigenom
blifvit lottlös, bevisar den skatt af nära 3000 R:dr, somredan
år 1806 utbetaltes ifrån Friherrens anläggningar ensamt
inom Norrbotten.
Hans Riksdagsmannaverksamhet slutade icke med 1769;
han bivistade tvertom alla Riksmöten tills 1818 och
hedrades alltid med sitt Stånds odelade förtroende: var t. o. m.
medlem och det mer än engång i det fordna, ansedda och
mägtiga såkallade Hemliga Utskottet. Ehuru hans
kraftigaste tillgöranden och åtgärder inskränktes inom brännpunkten
for Riksdagarnes verksamhet, nemligen Utskotten, der han
alltid hade en plats, saknas likväl icke i
Riksdagsförhandlingarne vedermälen af hans förmåga och frimodighet att,
äfven i plena, tolka fäderneslandets fordringar och
sanningens språk. Ett sådant är omnämdt från 1769 års Riksdag.
Under 1789’ års brydsamma och stormiga Riksmöte yttrade
han i plenum d. 16 Mars: "att han ej kunde ge sitt bifall
till säkerhetsakten, emedan ban trodde på Guds Försyn och
på den, som förbjudit att missbruka sitt namn; och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
