Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Heurlin, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heurlin, Samuel.
133
allvar. Husförhören blefvo inangranna ocb allvarsamma.
Folkskolor omtalades ej då. Han måste sjelf vara sin
församlings ambulatoriske skolmästare. Osedligheten bade
också hunnit en ej ringa höjd, till och med religionsförakt
visade sig bland allmogen. Men under Is. Heurlins allvarliga
pastoral vård fick allt ett bättre skick. Och väl, som ban
förestod sin församling, förestod ban också sitt hus. Förf.
till denna uppsats har ej künt en ädlare menniska än hans
dotter, Prosten Hyltenii maka.
Äldste sonen Samuel var född i Norra Ware d. 26
Febr. 1744. Han fick genom den skicklige Lect. Hjelm redan
på Gymnasium lust för mathematiska studier. Blef Student i
Lund 1762, först sedan han i 5 år begagnat undervisningen
å Wexiö Gymnasium. Magister 1766. Hans mathematiska
kunskaper hade redan väckt det uppseende, att han utan
särskildt aflagdt prof sjelfva promotionsåret utnämndes till
Mathem. Docens, och ej fulla två år derefter, sedan ban
utgifvit "Formulæ generales pro solidis platonicis",
förord-nades att förestå Physices 8c Astronomiæ Professionen,
hvilken befattning han nu fortfor att bestrida i 3 år,
hvarefter han förordnades att förestå Chemiska Professionen. Utgaf
en Diss. "de Syngenesia 1771. Han hade nu äfven tillfälle
att som informator bilda den man, hvilken snart sagdt togs
från studentkammaren till JustitieCanzler, för att inom kort
bli rikets högste embetsmän — RiksDrotzet Grefve C. A.
Wachtmeister. Den träget studerande vetenskapsmannen
sökte derunder ditt nöje i musiken. Han spelte så väl fiol
och fortepiano som orgel och flöjt, med en den tiden
sällspord skicklighet. 1 minnestalet öfver honom yttrar Lector
N. Lindgren: "Tonkonsten var dock för honom ej en
betyd-ningslös lek, utan snarare djupt allvar; den syntes blott
lemna en annan, lättare scala till den höga stjernsången,
än de mathematiska kalkylerna. Musikens vetenskapliga
grunder kände ban noga och i tonernas mathematiska förhållande
forskade han både ifrigt och länge;" anmärkande i
anledning deraf, huru poetiska och mathematiska natnrer
öfverensstämma i ett gemensamt, ehuru olika formsinne, och huru
tonkonsten ytterst hvilar, om än omedvetet, på
mathematiska lagar. "Också låter den grekiske mythen, som ännu
fasthåller vetandets poetiska enhet, Urania ej blott betrakta
utan äfven besjunga stjernornas lopp."
1771 företog H. en utländsk vetenskaplig resa. Han
begaf sig till Köpenhamn, der honom meddelades Venia Do-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
