Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjorter, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjortar, Olof. lol
som sådan, blifvit utsatt i almanackan, ocli hvaröfver bela
riket kom i en stor bestörtning. Astronomerne sköto
skulden på sine Taflors opålitlighet, och som H. ansåg denna
missräkning såsom en vanära för vetenskapen, gaf ban ett
högtidligt löfte, att sjelf utarbeta fullkomligare sol- och
mäntabeller, och skred också genast till verket, med
tillhjelp af de ofullkomlige subsidier, som stodo honom till
bads, i det han lade Mercators Taflor till grund. Snart
fann han dock, alt han för delta ändamål sjelf behöfde
göra observationer. Inga andra instrumenter ägde ban likväl
än ett ur och en liten tub; mest nödvändig var en qvadrant;
i brist derpå uppfann han ett, enkelt men sinnrikt sätt att
finna middagslhiien, hvilken ban beskrifvit i 1759 års
Astronomiskt: Kalender. Redan 1722 hade han samlat ämne till
ett belt astronomiskt verk, hvilket ban under titel af
Astro-nomia atlantica ämnade utgifva. Under denna tid stod ban
i brefvexling med utländske lärde, och nämnes af
Hclmstädt-ska Professorn Frobcsius uti dess år 1723 utgifne bok om
Norrskenet. Hans förnämsta umgänge var med Kyrkoherden
i Hammar Dan. Tiselius, som i sin beskrifning af Vettern
erkänner sig af sin astronomiske vän haft god nytta.
Ar 1722 kom han till Stockholm för att låta trycka sin
bok. Först ansåg han sig dock böra se sig om nogare i
böcker, kvad redan i hans vetenskap blifvit tillg|ordt, och
sysselsatte sig dagligen i K. Bibliotheket eller bland Presid.
Drakes och Archiater Bromells rika boksamlingar. Der fann ban
La Hires Astronomiska Taflor, som, ehuru redan 20 år gamla,
dock voro honom nya, och erkände, att dessa voro i vissa
delar noggrannare än hans egna, ehuru långt ifrån
fullkomligheten. H. insåg nu att hans verk icke utan en
genomgående omarbetning kunde tryckas, och för att så mycket bättre
deruti vinna framgång, önskade ban att komma utrikes.
Denna åtrå uppfylldes också 1725, då han, antagen till
Informator hos De Geer på Finspång, fick medfölja till Holland,
samt i fyra år vistas i Utrecht, der han med vänskap
omfattades af den store Muschenbroek och ofta biträdde honom
vid observationer på det nyligen der byggda observatorium.
Medan H. 1726 i Amsterdam väntade på sjölägenhet
till fäderneslandet, gaf han med stort bifall åtskilliga unga
sjömän undervisning i sjömanskonsten. Man gjorde honom
de fördelaktigaste anbud, om ban der ville qvarstanna, men
han älskade fäderneslandet dertill förmycket, och trodde att
man hemma kunde lika väl om ej bättre behöfva hans in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
