Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1-2. Hjärne, Thomas och Urban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 Hjärne, Urban.
.kärlek, hvarför han plägade säga, att han ej erkände andra
för äkta, än dem, som hade dessa egenskaper. Dottren
Sophia blef gift med v. Lagm. Adlerheim, Maria med Öfv.L.
Olof Tilas, far till Landsh. D. Tilas, förf. till Hjärneättens
minne, hvars son var skalden O. Tilas; Brigitta med
Kyrkoh. Mag. S. Elfving; Hedvig med Med. Profess. i Aho P.
Elfving; Charlotta med CapitaineMechan. Birg. Elfving;
Johanna Christ. 1) med Capit. Cederström, 2) med General
Majoren G. R. Palmstrueh; sönerne Johan, Carl Urban,
Erland Fredrik, Christian Henrik, Olof Samuel, Ulric
Leonard samt Gustaf Adolph voro alla värdiga sin fader. Carl
Urban Hjärne är känd som politisk författare. Har
utgifvit "Tal om Endrächtighet," vid Riksdagen 1740. "Om
frihetens rätta bruk vid ett Konungaval", vid Riksdagen 1743
m. fl. BergsR. E. F. Hjärne upptog sin faders position i
frågan om "bränvinet", då Linné sträfvade och för en tid
lyckades att utrota det ur Sverige, sändande till Gjörvell
uppsatsen från striden 1697, hvilken då kröntes med en
20-årig frid från denna folkfiende. Gjörvell aftryckte dessa
uppsatser i sina periodiska skrifter, hvarigenom säkerligen
också det stillestånd bereddes som vanns 1756—1761. Erland
Fredr. Hjärne var också en af sin tids Psalmsångare, jemte
Gjörvell, Tessin m. fl. hvilkas sånger begagnades, då den
. första samlingen kallad "Sions Sånger" tillkom. Olof
Samuel reste som Hofjunkare till Frankrike och. England på
Drottn. Ulrica Eleonoras bekostnad. Dog 1741. Ulrik
Leonard dog som ProvincialMedicus i Westerbotten i
Skellefteå 1758.
Urban Hjärne var i litteraturen ungefär hvad K. Carl
XII under samma tid var i historien. Likväl gagnade H. sitt
fädernesland mer genom sina vettenskapliga vidunderligheter,
än K. Carl genom sina heroiska. Utom Hjärnes excentriska
nit för att inflytta bergsvetenskap till det land naturen
gifvit sin största rikedom just i berg, torde det ej blifvit
möjligt väcka nationens lifaktighet i detta hänseende. Så väl
dervid, som vid sina Surbrunnars försvar, behöfde H.
använda mycket, som ser ut som ett "puffande". Men rådde han
för att nationen var trögare än han? I hans hoflefnad
förråder sig hvad man kan kalla ijesk, användt likväl för att
väcka de höges uppmärksamhet på det nationalvigtiga. Men
rådde han för, att man ej hade öronen så högt uppe, att
de kunde höra den rakt ståendes tal? Derföre brast ej
sjelfständighet och frihetskärlek, när dessa kunde uträtta något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
