Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hof, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hofverberg, Johan. 185
Pastorns dotter, hvilket jemte hans höge gynnares förord
hörde göra vägen lätt. Sonen tog fadrens råd i närmare
öfvervägande, och beslöt att följa det.
Vid ansökningen till förslaget gjordes ingen svårighet,
men i stället för prest- och kyrkoherdeförhör i Domcapitlèt
ålades honom, eller ock erbjöd ban sig, att genom offentlig
disputation vid Gymnasium, visa prof på sin theologiska
kunskap. Till den ändan sammanskref ban några theser,
hvilka han till Biskopens och Domcapitlets öfverseende och
gillande aflemnade. En bland dem lydde sålunda:
"Resur-rectionem Christi non pertinere ad opus redemtorium, multa
mihi videntur argumenta evincere." Denna thes ansågs af
Biskop Omænius och Domcapitlet såsom stridande mot
Lutherska läran, och förkastades alldeles med förmaning till
Hof att ändra och återkalla en så kättersk mening. Då H.
nu ville med många skäl bevisa satsens likformighet med
Guds ord och våra symboliska böcker, sökte Biskopen och
capitlet icke allenast att hindra hans ansökan, utan
berättade saken i skrifvelse till RiksDrotsen Grefve Pehr Brahe,
som var den förnämste ledamoten af Foglås församling, med
anhållan om hans utlåtande. Intagen af DomCapitlcts
föreställning svarade Grefven att "han hade en afsky för en
sådan lära, samt att Hof icke borde komma i åtanka vid det
af honom begärde pastoratet, om ban icke den förmenta
kättcrska läran sig alldeles afsade." Som Hof märkte att
Domcapitlet Ville hindra hans befordran i Stiftet, anhöll han
hos Theologiska Faeulteten i Upsala om dess yttrande öfver
hans sats.. Faeulteten skall dock ej velat afgifva något
bestämdt yttrande, som man trodde af fruktan för Biskoparne,
hvilka man förnummit anse satsen för irrig. Men
Theologiska Faeulteten i Wittenberg, samt åtskilliga andra
Theolo-ger i Tyskland och Sverige, lemnade H. sitt intygande, att
de ansågo hans mening om Christi uppståndelse för renlärig.
Dessutom sammanletade han ur de bästa Lutherske
Theolo-gers skrifter allt hvad som kunde tjena att bestyrka , hans
mening.
Ej allenast hela Foglås församling, med undantag af
RiksDrotsen, arbetade för H., utan äfven RiksCanzlern
Grefve Magn. Gabr. De la Gardie, och Erkebiskop Joh. Bazius
gynnade honom och gillade hans sats "quatenus rcdemtio
stricte accipitur, pro sola satisfactione, in passione & morte
absoluta." På detta sätt kraftigt understödd ingaf han till
Domcapitlet sin omständliga förklaring och skref äfven till Riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
