Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoffvenius, Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hoffvenius, Petrus. 191
först visas ocli godkännas af Philos. Faeulteten. H., som
var af ett mera saktmodigt lynne, erböd sig att hålla inne
ined disputationen "på det ban icke må de goda herrar
vidare besvära," men Rudbeck förfäktade vidare hans sak.
Sedan omsider ett stillestånd i denna tvist inträffat i
Consistorium, upptogs saken af Presterskapet vid den då
församlade riksdagen. Öfvertygade att denna farliga visdomslära i
sin linda borde förqväfvas, afsände de andlige herrarne en
Deputation till Riks- och Akad.Cancelleren Gr. M. G. de la
Gardie, med anhållan att dess lärande måtte förbjudas vid
Akademien. Denne begaf sig genast (i Ang. 166o) till
Upsala, och lät sammankalla Consistorium, då Stigzelius
kämpade för orthodoxien och Rudbeck för Cartesianismen och
den vetenskapliga toleransen. Cancelleren fällde ett utslag,
som var det bästa som i sådana tvister kunde gifvas, i det
han öfverlemnade den nya philosophiens värde till framtidens
afgörande, och förmanade vederbörande att å ena sidan se
på Akademiens bästa, och å den andra å tranquillitas
eccle-siæ, hvilket också vore "ett pretieust verk," hvarefter
saken tyckes hafva afstadnat.
Sedan H. erhållit lugn, begynte ban utarbeta en cours
i Physiken, hvilken han ock tid efter annan capilelvis utgaf
såsom disputationer att af ungdomen försvaras. Desse
dis-putationer, 17 till antalet, lät ban sedermera 1678 å nyo
upplägga nnder titel af "Synopsis Physica, hvilken icke
allenast tjente honom sjelf att följa vid dess Physiska
föreläsningar, utan ock ännu långt in på 1700-talet är
blef-ven nyttjad såsom en god skolbok för ungdomen vid de lägre
läroverken. I alla medicinens delar har Prof. H. varit en väl
förfaren och lärd man: tillika en mycket tillitad practicus
inom och utom Upsala. Hans anatomiske insigter voro
ansenlige: Thomas Bartholinus, som i anseende till sin disput
med Rudbeck förmodligen ej var god på svenske medici i
Upsala, måste likväl gifva H. det vitsord, att han var
"in-ter Prosectores Europæ clarissimos, exterorum ad se studia
allicientes." Han skall ock, under sitt vistande i Holland,
sjelf hafva förfärdigat ett artificielt och mycket konstigt
sce-leton af jern och ståltråd, uppå hvilket alla blod- och
vattenrör i menniskans kropp kunde visas, i naturens ordning
och med naturliga färgor. Dess oinskränkta förtroende för
Cartesii system om själens hemvist, lärer dock stundom
bragt denne upplyste man i någon synvilla. Således
skrifver han sjelf, att han, vid ett tillfälle då den namnkunnige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
