Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Den mellersta linien, till Kankas - 9. Horn, Gustaf Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 Horn, Gustaf Carlsson.
dess armée, uti det krig, hvaruti republiken rakat. Men
H. afslog detta anbud och återreste till fäderneslandet, som
han på tretton år icke hade sett, och som snart återigen
blef i behof af hans arm. Han öfvertog, vid Danska krigets
utbrott, 1643, öfverbefälet öfver alla de troppar som
samlades i södra delen af riket, i ändamål att inbryta i Skåne.
Sedan ban tuktat de upproriske tropparne vid Christianstad,
foll han in i Halland och intog Helsingborg, Landskrona och
Laholm. Derefter tågade han in i Skåne och belägrade
Malmö. Men emedan denna stad erhöll en stark
förstärkning från Köpenhamn och Danska Konungen till och med
sjelf dit reste öfver för att uppmuntra besättningen, så
måste belägringen upphäfvas och H. draga sig tillbaka till
Landskrona. Sedan likväl Danskarne, i följd af Torstensons
anfall, dragit större delen af sina troppar från nämde
landskap, bröt H. ånyo in i Skåne, intog flera städer och
började på nytt belägra Malmö. En svensk flotta ankom under
Wrangels och Kynings befäl. Med dem hade H. ett
samtal i Skanör, i ändamål att öfvertala dem att anfalla Malmö.
Men de ursäktade sig med farvattnets grunda beskaffenhet;
många trodde, att denna egenhet var en följd af
Drottningens egen befallning, hvilken åter skulle hafva sin grund
deruti, att hon ogerna såg, att kriget skulle aflöpa så lyckligt,
pä det att Oxenstjerna ej derigenom skulle vinna alltför
myeken inflytelse. H. företog sig emedlertid stadens
inspärrande, oeh var som bäst dermed sysselsatt, då unde. .’ältelse
ankom om fredens afslutande i Brömsebro 1645. Följande
år skickades ban till Lifland, för att stilla de oroligheter
som Polackarne uppväckt.
När 1647 Torstenson blef Grefve, skall det, enligt
Danska Ministern Juels berättelse (Fryxells Handl. I. 86),
hafva förtrntit H. att han icke erhöll samma värdighet. Men
denna heder bevisades honom få år derefter. Han
upphöjdes nemligen d. 26 Mars 1651 till Grefve af Björneborg
och erhöll i Finland en förläning af en mängd kronogods,
357 hemman eller 251 % hela mantal. När hans brorsöner
följ. månad upphöjdes till Friherrar af Marienborg (se N:o
10) så erhöll äfven farbrodren expeclans derpå jemte
Fri-hcrretiteln deraf. Aret derpå afgick han ånyo till Lif|land
som GeneralGouvcrneur, för alt sälla landet i
försvarstillstånd emot Polen. Efler Gr. Jakob De la Gardies död 1652.
blef H. året derpå Riksmarsk , Gcneralfältherre och President
i KrigsCollegium. När Carl X Gustaf anfrädt regeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
