Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humble, Gustaf Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H t) m b L » , Gustaf Adolf. 269
som mycket uppehöll sig på detta slott, hvilket lade gran
den till hans lycka, då han endast 26 Sr gammal 1700
utnämdes till Kyrkoherde i Eskilstuna, Kloster och Fors
församlingar i Södermanland. Han blef derpå prestvigd, och
förordnad till Prost öfver Vester Rekarnes Contract s. å.
Presiderade vid Prestmötet i Strengnäs 1707. Kallades 1709
till Hofpredikant hos Enkedrottningen. Præses i
HofConsi-storium 1711. Theol.Doctor vid kröningen 1719.
Amira-litetsSuperintendent i Carlscrona s. å. Riskop i Vexiö 1730.
Bevistade Riksdagarne 1731, 1734 och 1738.
H. hade ett behagligt utseende, och muntert
umgängs-sätt. Han var en af sin tids vältaligaste predikanter, och
utarbetade med mycken flit äfven de predikningar, som han
böll i sina landsförsamlingar. Han sade alltid: "Våra
predikningar böra vara bättre än våra vanliga tal, och att man
i predikstolen bör tala med den ordavård och flit, som
höf-vas Guds orakel." (Gahms Saml.) Han vårdade sig mycket
om undervisningsverket i stiftet, och yttrade ofta att
"Gymnasium och Skolan voro de ställen, hvarest en Riskop bör
inäst visa sig, mest arbeta" (Gahm). Han ifrade strängt mot
pietisterne såsom tidens "nylingar".
Orsaken till hans död lärer varit förskräckelsen öfver
Vexiö Domkyrkas brand den 29 Maj 1740, som upprörde
hans gamla giktplågor. Han skref härom till Drottning
Ulrika Eleonora, hos hvilken han stod i mycken nåd, och med
hvilken han brukade brefvexla: "H. K. May:t täckes ej med
onåde upptaga, thet jag på så lång tid min undersåtliga
pliekt eftersatt och med skrifvande icke upvaktat. Sex
månader hafver jag varit sängliggande och innevarande i min
Cammare. Orsaken därtil har varit: Sedan fotsjukan
stadnade feck jag en flygande gickt i hela min kropp, som
mina lemmar med otrolig värk tillsatte, hafvande nu de
svåraste känningar däraf." Hälsan blef nu alltmera vacklande,
och mot slutet af 1741 tilltogo bräckligheterna betydligt,
och slutade hans lif d. 29 Nov. s. å.
Man har äfven som dödsorsak anfört harm och förtret
öfver en af Auditeuren Gustaf Lund Olofsson 1739 i
Hamburg utgifven och till H. dedicerad bok, kallad: "Et uti
Guds dyra ord och sunda förnuftet väl grundat betänkande
öfver frågan: om kallelsen till thet heliga prediko-embelet,
.som sker per genetivum, antingen med prästehusens
conser-vcrande, eller andra qvins-personers äcklande, bör hållas
för gudomlig och således med godt samvete i vår Evangeli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
