Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hummerhjelm, Alexander - Hunterus, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 Hurtekci, Jakob.
Bergsöfversten och GeneralBergsHauptmannen David Fredrik
von S. och dess senare fru Anna Elis. Kraill^von Bamberg;
2. med Catharina Margreta Hägerflyeht. Hade med senare
frun 3 söner och 5 döttrar. — H:s portratt finnes i Svenskt
Pantheon IV Delen. Sthm 1852.
(Kàllor: Svenskt Pantheon. IV. sid. 15. — Loenbom, Anecd. om namnk. Svenske
män. I. Band. 2:dra stycket. — Gezelii Lex. IV. — Stjernmans Matr. sid. 140.),
II UN TE B US, JAKOB.
Född i Upland. Son af Peder Thomasson Honther,
Kro-nohefallningsman i Olands Härad i Koslagcn, och dess
sednare hustru Christina Johansdotter. Jakoh kallade sig så
länge han var i Upsala, liksom sina syskon, Hontherus,
men förhytte troligen namnet till lliinterus efter sitt affall.
Han reste i unga ären frän Sverige och blef Magister
någor-städes i Tyskland. Han besökte äfven Holland och England.
Efter all anledning var det i England han afsvor Lutherska
läran, och blef Calholik. Från London reste ban 1625 till
Paris, der ban blef bekant med Hugo Grotius. Han vann
äfven tillträde hos Kejserlige Ministern vid Franska hofvet
RiksHofrädet von YVertcmann, hvilken han 1G28 följde till
Wien. Samma år tog Grefve Wralislaus af Furstenberg
honom i sin tjenst, och anförtrodde honom sin sons uppfostran.
Emedan H. genom sin religionsförändring förlorat allt
hopp om befordran i fäderneslandet, så måste han bos
främlingar söka sitt uppehälle. Ilan lät intet tillfälle gå sig
förbi alt visa sitt nit och sin ståndaktighet i Catholska läran,
och beklagade sig högeligen öfver Svenska lagens stränghet,
och öfver de hårdheter, som mot honom utöfvades ej
allenast af slägt och vänner, utan ock af Konungen; med hvad
skäl lemnas derhän. Ändtligen utnämdes II. till Kejserlig
Sekreterare vid Riksconventet i Regensburg. Han trodde sig
nu hafva segrat öfver lyckan och sina fiender, men glädjen
blef ej långvarig. Man föreställde Kejsaren, att det ej vore
tjenligt att förtro rikets angelägenheter i en Svensk mans
händer, under det Svenska Konungen stod med sin armée i
Tyskland. Sysslan blef i anledning häraf II. fråntagen. Hans
öfriga öden äro obekanta.
II. är i synnerhet känd för sina Latinska bref, tryckte
i Wien 1G51, en i Sverige ganska sällsynt bok. Brefven
äro skrifna med mycken qvickhet och sälta. Större delen
äro till Svenskar, såsom Banér, Horn. Gyllenstjerna, Bjelke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
