Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Håkansson, Peter - 1. Hård, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hård, Carl Gustaf. 293
fick sin graf i Hières. I begge dessa hus kom han i tillfälle
att tala med de bäst talande utländningar. Få torde
emellertid i sednare tider öfverträffat honom som linguist. Han
talade Fransyska, Tyska, Engelska, Spanska, Polska,
Italienska, Latin och Nygrekiska, läste dessutom Portugisiska,
Holländska, Ryska, Turkiska, Arabiska, Persiska m. fl. Att han
talade flera språk som en inföding, ha vi hört de
compe-tentaste personer intyga; att han läste andra med snillrikt
omdöme och skönhetssinne, kan intygas af en, hvilken som
lärjunge hört hohom tolka mången litteraturs yppersta
skön-heter från Th. Moore» till Firdusi’s. />"- c , ’i >
För Svenska nationens rättvisande, torde denna korta
minnesteckning få ett rum. Att en 19-årig svensk arbetare
lemnar lian och inom ett decennium väcker uppmärksamhet
inom Utrikes StatsMinisterns familj ej blott for elegansen af
sitt sätt att tala främmande språk, utan än mer för den
dermed öfverensstämmande fina umgängesbildningen, måste
vittna fördelaktigt om sjelfva nationens bildbarhet, och
öfvertyga de makthafvande, att om dylikt är sällsynt, det mera
orsakas af bristande odlingstillfällen, än anlag; att således
Svenska nationen skall i allt mäta sig med hvarje annan, då
våra undervisningsanstalter upphinna deras mål. Il:s exempel
visar, att man ej behöfver undantränga den klassiska
litteraturen, för att skaffa den moderna rum, utan att de trifvas
väl tillsamman. Ilan efterlemnade åtskilliga öfversättningar
i handskrift af nyare vitterhet, som vittnade om både snille
och smak.
H. var som enskild menniska högst älskvärd. Hans
arbete hade undcrgräft och hans fattigdom nedpressade hans
helsokrafter. H:s porträtt finnes på Lunds Bibliothek,
(Hilla: Företalet UU Professur A- Lidbeck» skrifter. Land 1830.)
— I».
HÅRD. De förnämste af denna Ätt.
1. HÅRD, CARL GUSTAF.
Denna ätt härstammar från Jöns till Nässjö, omkr.
1380—90. Hans sonssons sonson till Segerstad var
Höfvitsmän på Kalmar. Peder Olofson till Häringe, som blef
Riksråd 1528 † 1534, af Liljesparre-ätten, hvars fader var
gift med Gunnilla Ilård, upptog Hårdska eller
mödernevapnet. Sedermera hafva flere af denna slägt innehaft höga
embeten, särdeles vid krigsbefälet, (se Stjemmans Höfd.
Minn. m. fl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
