Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Höijer, Benjamin Carl Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31-4 Höijer, Benjamin Carl Henrik.
berättigad, och hvartill han dessutom genom en förträfflig
disputation, de Gonstructione philosophica, som hört
derefter omarbetad utkom på Svenska och Tyska, förvärfvat nytt
anspråk. Man gaf således hellre denna vigtiga syssla åt en
enfaldig Gymn.Adjunct från Kalmar, Högmark. Misslynt öfver
denna orättvisa reste H. s. å. till Tyskland, samt, efter ett kort
vistande hemma, året derpå till Frankrike och andra länder:
i Paris uppehöll han sig ett år; i Berlin på hemvägen, ett
halft år, hvarefter han hemkom efter något öfver 2:ne års
vistelse. Sedermera sökte han ej allenast professioner vid
Upsala, Åbo och Greifswald, utan äfven en Lection vid
Gymnasium och Reetoratet vid Trivialskolan i Vesterås, men
erhöll öfverallt afslag. Likväl ingick han med Olof Kolmodin,
då begge sökte Skytteanska professionen, det aftalet, att den
som af dem vann befordran skulle till den andra afstå en del af
lönen, hvarigenom han åtminstone erhöll någon undsättning.
Ändtligen blef den Philosophiska professionen genom
Högmarks död 1808 ånyo ledig, och H. erhöll åter första
rummet å förslaget; dess tillsättande uppehölls länge hos
Regeringen och sannolikt skulle han än en gång blifvit
bedragen i sina förhoppningar, om icke Revolutionen d. 13 Mars
mellankommit, genom hvilken många af hans fordna
Juntakamrater nu kommit till makt och inflytelse, och sålunda
erhöll han redan d. 21 Mars den efterlängtade fullmakten.
Aret derpå valdes han af sin Nation till Inspector. Då 1811
H. K. H. Kronprinsen för första gången besökte
Universitetet, var han Akad. Rector. Länge fick dock lärosätet icke
behålla den utmärkte läraren; hans helsa, undergräfd af
ung-domsutsvafningar, blef mer och mer vacklande, hvarunder
han likväl fortsatte både sina föreläsningar och utgifvandet
af Disputationer, som ega ett ganska stort värde. För den
sista af dessa presiderade han d. 8 Juni 1812 och d. 13 s.
m. var han icke mer. — Han dog ogift.
Originaliteten och skarpsinnigheten af denne tänkares
philosophiska forskningar äro alltför mycket kända och
erkända, för att här behöfva utvecklas. Vi nämne blott, att
hans afhandl. om den Philosph. Constructionen med stora
loford finnes recenserad i den Philos. Journal, som Schelling
den tiden utgaf. Vi uppehålla oss således blott vid hans
personlighet. Långa motgångar hade ingifvit H. en viss
bitterhet, som föga mildrades, då lyckan upphört att vara
honom afvog. Han lefde äfven i de sednare åren ensam och
utan umgänge; också var han egoist, stolt, och egenkär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
