Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isogæus, Simon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I s o o XE c s, Simon. 36"5
funnit att i denna publicitet efter döden låg något af
den makt, som vår tid tillskrifver publiciteten under
lifvet. Väl hörde det ej till god ton att säga något ni si
bene om de döda; men tystnaden om åtskilliga dygder
kunde säga ganska mycket, då framtidens medvetande
förklarade dess orsak. Många återhållande krafter på en
öf-vermodig aristokrati funnos ej i de ofrälses händer. Den
som låg i opinionens makt ville en I. ej se förfalla, der
ingen tryckfrihet, knappt talfrihet fanns som ersättning.
Och annan organism för denna makt fanns ej då i
seder-ne. Aegvptiernes konungar måste ha sin likpredikan fore
sin begrafning och det hade säkerligen tyglat mången
ty-ran. Att den siste tyglen på en öfvermakt släppes ur
handen utan något motstånd, bör man ej vänta. I. visste, att
presterna skulle bevara de sedliga intressena. Han sade
öppet sin öfvertygelse, att då man började lossa ceremoniernas
band, ordningen väl skulle komma till det som var af större
vigt. Visar ej historien, att det vittnesbördet vittnade om
psychologisk insigt?
Den andra gången en I:æi skrift "kom illa ut" var
efter författarens död. Ilofpr. O. Nauclerus fortsatte
utgifningen af ett arbete af I., under hvars tryckning förf. afled,
kalladt Carla Segersköld sedder och afritader af Simon
Isogæus, Sthm 1714, der 4:de Cap. i 2:dra Delen blef
indraget och är ytterst sällsynt. Då det är ett sällsynt prof
på sjelfständighet i forskning och opinion under Carl Xll:s
envälde, torde man böra fästa derå en större uppmärksamhet.
Detta Capitels titel är: "Om förbund med ochristna är
christligt." Är omnis (juæslio periculosa, så måste en synnerlig
fara ligga i att sätta i fråga ett förbunds christligket med
otrogna, då en enväldig Konung blottställer egen ära och
bestånd medelst ett envist tiggande om förbund med
Turken mot Czar Petter. I. utvecklar cn ogemen lärdom med
citationer ur 100:tals skrifter i sin afhandling om förbund,
hvilkas både historia och philosophi skärskådas. Förkastar
så åtskillige arter af dylika, deribland de förbund, som
"Potentaterne göra inbördes till undersåtarnes förtryck och
följande undergång." — Dernäst ihågkommcs "förbund
mellan Christen och hedning mot Christen", hvilke hållas "för
betänklige." Att med hedning (t. ex. Persén) sluta förbund
mot hedning (t. ex. Turken) anses lofligt. Likväl anföres i
frågan om de betänkliga förbundens skäl både för och mot
af en mängd författare, der en jakat, en nekat, en distin-
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
