Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kagg, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
R a q g , Lars.
Regensburg emot hela Bajersk-Spanska armeen, ehuru denna
var 65,000 man stark, samt afslog 7 stormar; men då
krut slutligen började fela oeh han sjelf erhållit ett skott i
bröstet måste han uppgifva staden, hvarefter han fick
tillstånd att begifva sig hem till fäderneslandet för att läka de
tre blessurer han inom 13 månader erhållit.
Våren derpå blef ban GeneralMajor och begaf sig öfver
till Preussen, för att under Riksmarskens befäl försvara
landet mot Polackarne, men sedan stilleståndet med dem
1634 blifvit förnyadt, återreste K. till fäderneslandet,
hvarest han 1641 utnämdes till RiksRåd, RrigsRåd och Led.
af Rrigs-Collegium. Vid Danska anfallet biträdde han
Fältmarskalken Horn uti Skånes försvar, samt fördref fienden
från Hisingen, och tog 6 fältstycken, undsatte Götheborg,
dref General Sehestedt öfver den brygga han slagit öfver
elfven vid Bohus, och satte sig i besittning af sjelfva bron;
och hade nyss slagit läger utanför Bohus, färdig att börja
belägringen, då freden mellankom. Gen.Lieutenaut 1643.
Blef derefter 1644 utnämnd till Lagman i
Östergöth-land, 1648 Fältmarskalk, 1651 Friherre’och 1655 Grefve,
med Mariestad till Grefskap, hvartill sedermera lades
Sölvitsborgs län såsom förbättring. Ehuru R. ej stod mindre
i nåd hos K. Carl X än hos Dr. Christina och hennes fader,
så deltog, i följd af en svår sjukdom, icke Fältmarskalk R.
i Polska kriget, om hvilket dock Ronungen ofta rådfrågade
honom; men år 1658 var han så återställd, att han ej
allenast kunde åtaga sig försvarsverket Öfver Stockholm, utan
äfven mot slutet af följ. år nedresa till Wenersborg i
anledning af ett från Norrige befaradt anfall. Han inryckte
till och med inom norrska gränsen, vann några små
fördelar, intog med Rikstygmästaren Gustaf Horn tre skansar af
Fredrikshall, dem han dock sedan måste lemna, men intog
i stället ett blockhus, hvarifrån han lät kanonerna spela på
staden. Mellertid voro fienderne, anförde af danske
Generalen Bjelke och GeneralLieut. Stake, i antågande till
fästningens undsättning: han gick emot dem och angrep dem
manligen, men kunde i anseende till deras säkra
förskansningar ingenting uträtta. R. återvände då mot
Fredrikshall, på hvilken han gjorde en tapper attaque; men äfven
denna blef afslagen; väl ämnade han några dagar derefter
försöka en ny storm, men väderleken blef så svår, att det
syntes honom farligt att här längre qvarblifva med armeen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
