Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kernell, Per Ulrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Rerwbll, Per Ulrik.
len, dels under de societets-skådespel, som några år
derefter uppfördes på Östgötha Nationssal, och som efterhand
besöktes af alla musikälskare, till en del af hög rang. I
dessa var K. hufvudpersoner ehuru vid hans sida stodo
ynglingar med utmärkta anlag för musik och mimik.
Kanhända hafva Fredmans lyriskt-drama tiska dikter aldrig
blifvit gifna med större fullkomlighet: om än Hjortsberg eller
Raab öfverträffade K. i pantomimen, så kunde dock ingen
bättre än K. uttrycka det fina, ætheriska, djupt
melanclioli-ska, som utgöra den poetiska sidan af dessa
förundrans-värda qväden. Dithyrambisk glädje strålade på den unge
Bacchantens ansigte, men denna yra förädlades af hans
rena, oskuldsfulla, älskliga ansigte och isynnerhet af de
himmelsklara ögonen. För den, hvilken såsom förf. af
denna artikel deltagit i dessa fester, är minnet deraf
oförgätligt, och den som engång hade sett K. gifva Bellman,
skulle svårligen mera tillfredsställas af någon annan sångare.
Ehuru dessa gillen mera voro helgade åt Apollo än
Bacchus, och ehuru K., ibland alla närvarande, kanhända
minst drack sjelf, började han dock påstå att de skadat
hans helsa. Han klagade öfver lidande i bröstet. Ingen
trodde honom: rosorna på hans kinder tycktes vederlägga
hans utsagor: läkarne förklarade äfven att hans bröst icke
var bygdt med anlag för lungsigtighet. Snart utbröt dock
denna sjukdom i en blodspottning. Man tillstyrkte honom
att uppsöka ett varmare luftstreck. Han måste tills vidare
försaka den lagerkrans, som han 1824 hoppades vinna.
Om sommaren 1822 lemnade K. fäderneslandet. Han
besökte efter hvarandra Portugal, Spanien, Frankrike,
Italien samt Tyskland, men fann ingenstädes det ban sökte —
den förlorade helsan: — men väl fann ban på de ställen,
der ban en längre tid uppehöll sig, ädla och varma,
faderliga vänner, särdeles i philosophen Schelling, theosophen
Schubert, theologen Engelhardt och skalden Grefve von
Platen. För att vederqvickas af deras umgänge, qvardröjde ban
länge i Erlangen. En badkur i Ems endast förvärrade hans
tillstånd. Sjuk återkom han i Nov. till Erlangen, och fann
der döden, som den 50 Mars 1824 släckte ett af de
ädlaste och renaste lif. Alla Studerande vid detta Universitet
följde den nordiske ynglingen till griftstaden. Grefve
Platen söng dervid ett dödsqväde; på grafven upprestes ett
monument; hans vänner och hans landsmän i Upsala
firade på Östgötha Nationssal d. 22 Maj s. å. en enkel och
rörande minnesfest, hvarvid den allmänna saknaden tolkades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
