Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klingenstjerna, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
K lingen stjerna, Samuel. 78
ifall ban i denna sak ville söka mathematisk visshet, borde
han sjelf känna Mathematiker På tillfrågan, hvilken auetor
skrifvit bäst häri, svarades att det vore Euclides. Han
skaffade sig straxt Gestrinii edition af de sex första böckerna,
började läsa, och hade efter två månader läst och
fullkomligt begripit desamma, utan att rådfråga någon menniska.
Man måste här anmärka den förunderliga försynens
skickelse, som härvid uppenbarat sig. Hade K. ej af den
ofvannämde händelsen lemnat Castovii föreläsningar, hade ban
måhända aldrig läst Puffendorf, och Europa gått miste om
en af sina största Matliematici.
De begge Matheseos Professorerne Elvius och
Wallerius hade 1718 dött, men lyckligtvis bodde straxt utanför
Upsala en berömd Mathcmaticus Duhre, som gaf K.
anvisning på flere mathematiska arbeten, hvilka begärligt
studerades. Snart gjorde Duhre ingen hemlighet af, att
ynglingen kunde mera än han. Ilan begaf sig sedan till
Stockholm och blef Canzlist i KammarCollegium. Han skötte
väl sin syssla flitigt, men mera af skyldighet än smak. I
Stockholm öfverkom han en Newtons, Leibnitz’, och
Huy-gens m. fl. arbeten, hvilka ännu mera ökade hans lust för
vetenskapen. Han började snart uttänka egna problemer,
som ban upplöste, och uppfann nya demonstrationer, som
han ofta fann enklare och tydligare än andre store mäns.
Ändtligen införde ban i Acta Litt. Sueciæ för 1723 tvenne
afhandlingar, som gjorde honom allmänt bekant, och ingaf
vetenskapens vänner stora förhoppningar. Sin önskan att
få resa, och att blifva anställd vid en Akademie, yppade
han nu för Collegium, som gaf honom förord till
Secreta-Utskottet vid 1723 års Riksdag, och då detta ej verkade,
till Upsala Akademies Canzler Gust. Cronhjelm, för att få
något af detta universitets större stipendier. Han reste ock
till Upsala med 1 % års permission.
Han antogs genast till Ledamot af
Vetenskapssocieteten, och öppnade en mathematisk skola, som snart blef
mycket besökt. Inflnitecimalräkningen lästes nu första gången i
Upsala, likasom många andra okända saker i denna
vetenskap. K. erhöll Helmfeltska stipendiet, och önskade nu få
tillfredsställa sin länge hysta önskan att få resa utrikes. Som
han ej kunde få längre tjenstledighet, nödgades ban taga
afsked från sin befattning i KammarCollegium.
K. begaf sig nu till Marburg, der han träffade sin
första Lärmästare i Analysen, Baron Wolff. Denne lärde man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
