Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klingenstjerna, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
K lingen stjerna, Samuel. 80
sjelfva resan, i Marburg, Basel, Paris och London; hvilka
orter ban efter hvarannan besökte, innan ban förfogade sig
hem, att emottaga sin Profession.
Hans företrädare i Professionen hade efter tidens sätt
varit skicklige män, men de hade dock ej förstått, att
väcka någon större lust hos ungdomen för sin vetenskap. Fore
hans tid fordrades af en Magister att förstå Billbergs eller
Weidlers Geometri. I haus examen fick ingen approbation,
som icke kunde sex böcker af Euclides. Han införde dock
denna förändring sålunda, att ban första åren fordrade en
bok, sedan två, och så vidare. Hufvudkonsten var, att
gifva behag åt vetenskapen, och göra den intagande. I denna
afsigt valde K. straxt Experimcntal-Fysiken till ämne för
sina enskilda föreläsningar; uti hvilka ban kunde sammauföra
det läckraste af Matkcinatikens sanningar, använda till
upptäckande af naturens förbebällsamma stiftelser. Luftpumpen
utgjorde härvid en betydlig del. Den var ej förut sedd i
Upsala, mindre nyttjad af sä skicklig hand. Verkningarne
förvånade derföre åskådaren; och det ena med det andra
bidrog att ingifva kärlek för en lärdomsgren, hvars första
grunder dölja så mycket af sin rikedom i tillämpningen.
Ungdomen följde nu med blindt förtroende hans säkra
anvisningar, vinnlade sig om Geometrien, och fortsatte vidare
sina steg, efter utstakad ordning, på denna bana. Innan
kort voro de lyckligaste Matheinatiska snillen upptäckta och
invärfvade: Vetenskapen blef allmän vid Akademien, och
sträckte sig skyndsamt till de mindre läroverken,
Gymnasierna, hvilka hittills, utom den lägre Aritbmetiken, nöjde
sig med. en tarflig undervisning blott om jordklotet och
tidräkningen.
And. Celsius hade börjat göra Wolflianska Philosophien
bekant i Upsala. K. hade äfven fattat smak för densamma,
och trodde sig deruti få veta mera, och med större visshet,
än ban kunde erhålla af Cartesianska philosophien. Som ban
hade nu inhämtat henne hos sjelfva upphofsmannen, blef ban
så mycket välkomnare hos ungdomen, och utgaf flera
dispu-tationer i metaphysikcn. K. fann dock efter några år, att
ban lärt känna föga flera sanningar, och ej heller kommit
till större visshet än ban förut om dem hade. Det var ej
Öfverensstämmande med bans tycke, att disputera om
sjelfva principerna; ban ville från ytan till kärnan, och dertill
såg ban i ute t hopp. Han lemnade derföre bela den så
kallade ahstracta philosophien, oeh allt disputerande deruti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
